Att “spåra vilt” är något som de flesta inte kan. I första delen av viltspårskolan tänkte jag visa hur jag lärt mig att spåra vilt, att förstå vilt och att få bättre koll på var de dricker, var (och vad) de äter, var de tar legor och mycket annat.
Vi börjar däremot i en helt annan del, nämligen i juridiken. Ställer du frågor på internet om att spåra så är chansen stor att du får en lagtext dunkad i huvudet av en tangentbordsjägare. I korthet så bete dig med respekt och var smart. Gå inte i nysådda grödor. Inte störa, inte förstöra säger allemansrätten så håll dig till det. Var trevlig och förklara ditt syfte när någon frågar vad du håller på med. Vad juridiken säger kan du läsa i slutet i denna text.
Jag vill bli bra på att spåra
Mitt mål med spårandet är att jag skall kunna komma till en skog som jag inte “känner” och utifrån det kunna komma inom 20 meter från viltet. Då tycker jag att jag har kommit till en bra början i mitt spårande. I de skogarna jag “känner” så har jag lärt mig var och hur viltet rör sig vilket gör det enklare att hitta viltet (obs, det är inte lätt, bara enklare!).
Jag rör mig oftare i skogen beväpnad med en kamera än ett skjutvapen, och att med kameran “skjuta ett vilt” jag tagit mig nära är en otrolig känsla.
Låt det ta tid
För mig tog det nästan ett år innan jag började förstå hur viltet rör sig. Jag vet inte om det var snabbt eller långsamt, men låt viltskådandet ta tid. Jag kallar mig för jakt.nybörjaren när jag skriver här, för jag anser att jag inte kan lära mig nog när det gäller jakt och alla aspekter som ingår i det. Att lära sig spåra är en livstidssysselsättning och du kan alltid lära dig mer!
Förstå viltet
Ditt första steg är att förstå viltet bättre och nu på vintern har du ett gyllene tillfälle att göra det. Snön ger dig en bra bild över hur viltet rör sig och nu krävs det nyfikenhet, upptäckarlust, fantasi och lite analytiskt tänkande från dig. Viktigt här är att du stannar ofta, ser dig omkring och försöker se det som inte är där. Jag rekommenderar dig att ta två till tre steg och sedan stanna upp och studera spåret. Svänger det åt något håll? Finns det spillning? Finns det fodersök (jagiska för har djuret letat mat). Håller djuret en stadig takt? Har djuret lagt sig ner?
Till en början kommer du känna dig lite fånig, men titta, fota, notera, undersök och analysera. Så småningom kommer du koppla på detta automatiskt när du är ute i skogen och helt plötsligt kommer du se mängder med tecken som ingen annan ser.
Ta bilden här ovan till exempel. Vad är det som hänt vid det översta spåret, nära bäcken (där växtligheten är)? Varför då? Undersök saker som dessa så kommer du kunna börja förutspå var en hare vill hoppa, var grisen söker föda och varför älgen väljer ett dike men inte ett annat att dricka ifrån.
Olika spår från olika vilt
På bilderna här ser du spårstämplar och spår från flera olika djur. När du försöker sätta dig in i hur djuren tänker så är det bra att lära sig riktning. På bilden ovan ser du ett harspår i förgrunden. Harspår är enkla att följa för haren sätter ner tassarna väldigt karakteristiskt. Varför har de gått som de gjorde där? Var det två harar som hoppade bredvid varandra samtidigt eller är det samma hare vid flera tillfällen?
Färska spår eller gamla spår
Det är bra om du lär dig skilja på färska och gamla spår. Färsk spår är ofta smalare. De är mindre. De har skarpare brottytor. Du kan se detaljer mycket bättre. Äldre spår påverkas (i snö) främst av värme, vind och nederbörd. Värmen får en spårstämpel att tina och den blir betydligt större än tassen som satte den. Detaljerna smälter ut och ytor blir avrundande. Vind kan göra att lössnö blåser in i spåren och nederbörden fyller ut spåren.
The devil is in the details
Lägg märke till så mycket detaljer som möjligt. Nu när snön ligger på marken så ser du viltets fodersök. Vilket spår leder till vilket fodersök är en viktigt pusselbit. Det gör ju att du när det blir barmark får lättare (det är skitsvårt) att “se” var viltet har gått och var det har ätit.
Snön ger dig också möjlighet att se mönster. Viktiga mönster är var viltet rör sig, var viltet äter och var viltet söker vatten. Dessa mönster förändras knappt när snön försvinner och det gör det lättare för dig att hitta en utgångspunkt för ditt viltskådande.
En sak skall du undvika
Gå inte i viltspåren. Gå bredvid. Andra kanske vill spåra det viltet vars spår du tittar på. Inte störa, inte förstöra och var smart!
Juridiken, jaktlagen och allemansrätten
Allemansrätten
Allemansrätten går att sammanfatta med “inte störa, inte förstöra”. Håll dig till det.
Jaktlagen
Jakt är ett ekonomiskt nyttjande av markrätten och går således före allemansrätten. Jakten är en del av viltvården och något som markägaren är tvingad till via lagen. Jaktlagen stipulerar vad som gäller!
2 § Med vilt avses i lagen vilda däggdjur och fåglar. Med jakt avses att fånga eller döda vilt och att i sådant syfte söka efter, spåra eller förfölja vilt. Till jakt räknas också att göra ingrepp i viltets bon och att ta eller förstöra fåglars ägg.
Med jakt avses att fånga eller döda vilt och att i sådant syfte söka efter, spåra eller förfölja vilt.
Att du är ute i skog och mark har inte med jakt att göra. Att du tittar på spårstämplar, viltväxlar och legor har inte med jakt att göra!
5 § Var och en skall visa viltet hänsyn. Idrottstävlingar och annan liknande friluftsverksamhet i marker där det finns vilt skall genomföras så att viltet störs i så liten utsträckning som möjligt.
Viltet får inte ofredas och inte heller förföljas annat än vid jakt. Förbudet hindrar dock inte att lämpliga åtgärder vidtas av markinnehavaren i syfte att motverka skador av vilt, om sådana skador inte kan motverkas på annat tillfredsställande sätt.
Definitionen av ofredas och inte heller förföljas är intressant. De domar jag har hittat rör storskaliga ofredanden och där djur förföljs över lång tid/upprepade gånger (ofta i syfte att driva dem till annan plats)
34 § Utan lov är det inte tillåtet att skrämma eller mota vilt från någon annans jaktområde i andra fall än som avses i 5 § andra stycket andra meningen. Det är inte heller tillåtet att utan lov locka vilt från någon annans jaktområde genom utfodring eller på något annat sätt.
Skrämmer du vilt om du rör dig i skog och mark? Troligen inte. Men definitivt inte i lagens mening. Här handlar det om att skrämma, mota eller locka — i syfte att flytta viltet från ett jaktområde till ett annat. Det gör inte du när du undersöker var viltet rör sig.
Alla lagar, så också jaktlagen, innehåller en ansvarsbit, dvs vad anses din förseelse vara och vad är straffskalan.
44 § Om ett jaktbrott är att anse som grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år.
Vid bedömandet av om brottet är grovt skall särskilt beaktas
1. om det avsåg ett hotat, sällsynt eller annars särskilt skyddsvärt vilt,
2. om det har utförts vanemässigt eller i större omfattning,
3. om det utförts med otillåten hjälp av ett motordrivet fortskaffningsmedel eller någon annan motordriven anordning,
4. om det utförts med en särskilt plågsam jaktmetod. Lag (2001:163).
Om du vanemässigt eller i större omfattning bryter mot jaktlagen kan du dömas till fängelse och detta betyder också att envarsgripande finns som möjlighet. Din aktivitet i skogen är vare sig vanemässig eller i större omfattning!
45 § Till böter döms den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet
1. bryter mot 5 § andra stycket eller 13 §,
2. underlåter att fullgöra anmälningsskyldighet enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 26 § första stycket 1, 2 eller 3 om gärningen inte är belagd med straff i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott,
3. bryter mot 27 § om gärningen inte är belagd med straff i brottsbalken,
4. underlåter att fullgöra skyldighet enligt 28 §,
5. bryter mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 29 § 4, 30 § tredje stycket eller 31 § tredje stycket eller
6. bryter mot 35 § eller mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 36 §, 40 § första stycket eller 41 § första stycket. Den som med uppsåt bryter mot 34 § döms till böter.
I ringa fall ska inte dömas till ansvar enligt denna paragraf. Lag (2012:153).
I det här fallet måste du läsa paragrafen underifrån. I ringa fall ska inte dömas till ansvar enligt denna paragraf. Lag (2012:153). Detta är juristspråk för att du måste missköta dig rejält för att det skall tas upp i domstol. 5§ andra stycket är:
Viltet får inte ofredas och inte heller förföljas annat än vid jakt. Förbudet hindrar dock inte att lämpliga åtgärder vidtas av markinnehavaren i syfte att motverka skador av vilt, om sådana skador inte kan motverkas på annat tillfredsställande sätt.
Du skall alltså ha uppsåt att störa viltet (du stör/ofredar/förföljer dem med flit enbart för att störa viltet). Eller att du gör det genom grov oaktsamhet. Då kan du få böter. I och med att det inte ingår fängelse i straffskalan så får ingen hålla kvar dig på platsen (envarsgripande). Det som en markägare kan göra om de anser att du skall lagföras enligt 45§ (polisanmälas och sättas dit för brott) är att ringa polisen. Eftersom 45§ avslutas med “I ringa fall ska inte dömas till ansvar enligt denna paragraf. Lag (2012:153).” kommer ingen polispatrull komma för att du är ute och promenerar i skogen.