Vatten är en av de saker vi behöver för att överleva. Den mesta mängden vatten vi behöver får vi i oss genom kosten men vi dricker även viss del. Utöver detta behöver vi vatten för matlagning, hygien tillverkning etc .
Hur mycket vatten behöver vi i ”fredstid”
I Sverige gör vi i genomsnitt av med ca 160 liter per person och dygn.
Vi gör av med en hel del vatten, i ren lyxkonsumtion. Men det är ju enkelt att göra det när det ses som en oändlig resurs som knappt kostar något.
Men i SHTF då? Eller förgiftat vatten, eller utsläpp eller förgiftad nederbörd etc etc…
Då kommer du snabbt dra ner på din konsumtion. Rejält!
Hur mycket vatten behövs i kris?
Enligt DinSäkerhet.se så behövs det ca 3 liter vatten per person och dag. För en kortare störning. Sedan behövs det mer. Och det är bara en ungefärlig uppskattning. Jänkarna har som vanligt en ”cool” förkortning som förklarar det hela. A Gallon A Day fungerar bra för att räkna på vattenförbrukningen. AGAD! En gallon är ungefär 4 liter så jag tänkte lanserad ett nytt begrepp.
FLOD = Fyra Liter Om Dagen – det är vad som behövs vid kris. En FLOD per person. Ganska enkelt, eller hur?
Men det är en sanning med modifikation. Vatten du använt för matlagning går att återanvända. Tvättvatten och tillverkningsvatten likaså. Planera din vattenförbrukning enligt vitt, grått och svart vatten.
- Vitt vatten är för direkt konsumtion. Drick det och laga mat i det
- Grått vatten är vatten som via kokning endera kan bli vitt eller som kan gå till tvätt eller i värsta fall avlopp
- Svart vatten är slutet av kedjan. Går inte att återanvända och bör endera förverkas eller användas för gödning. Tänk tvättvatten, latrinvätska etc.
Vattenreningstekniker
Det går att rena vatten på många sätt och resultatet blir lite olika. Beroende på var du är i världen så blir teknikerna olika med. WHO är världsledande inom ämnet och har skapat ”Guidelines For Drinking Water Quality” tillsammans med fakta om allt som kan växa och/eller transporteras i vatten. Den är väl värd att läsa. För Norra Europa så är följande tekniker de vanligast förkommande
Filtrering
Du kan bygga filter genom sand, mossa etc och göra detta storskaligt i rör eller tunnor. Med ett steg av aktivt kol (svårt att göra själv, men du får ut en hygglig effekt av ”vanligt” kol) så får du bort dålig smak med. En mer praktisk småskalig filtrering är LifeStraw och Sawyer och liknande produkter. För mindre behov (personligt upp till en familj) klarar de det mesta.
Ett långt stuprör som du fyller (uppifrån och ner) med vitmossa, stenar, sand, aktivt (eller vanligt) kol blir ett effektivt reningsaggregat för större skala. Du kan även göra det med tunnor där du fyller varje tunna med filtermaterialet och låter det filtreras genom en tunna och sedan förbinder den till nästa tunna med ett rör så kan du producera rent vatten i stor skala.
Tillförande av kemikalie
Vattenreningstabletter är oerhört effektiva. Så är även klor – tillsätt klor, vänta trettio minuter. Luktar det inte klor av vattnet så tar du mer klor och väntar ytterligare 30 min. Klor reagerar snabbt och när vattenmängden är mättad med klor kommer den börja lukta just klor. Så länge det luktar lätt av klor kan du dricka det. Är du orolig så väntar du ytterligare en stund så slipper du smaken och lukten.
Andra kemikalier som är effektiva för vattenrening är till exempel Kaliumpermanganat. Dosen är boven heter det, och så även här. En liten mängd Kaliumpermanganat (vattnet blir lätt rosa ”if it is pink, it is safe to drink”) dödar av bakterier och löser du så mycket kaliumpermanganat att vattnet blir lila så dör även virus.Tyvärr kommer du väldigt nära överdosering av kaliumpermanganat med, vilket orsakar kemisk lunginflammation, svullna luftvägar och massa annat otrevligt. Dosen är boven.
Tillförande av värme
På våra breddgrader är det kokning som är det mest effektiva. Jag har fått lära mig att det skall vara stora bubblor under tre minuter (del av tre regeln) men det finns vissa som säger fem med. Mig veterligen så finns det en mikroorganism i tropiska klimat som överlever kokning i tre minuter. Denna organism tar sig in genom slemhinnan i näsan och upp i hjärnan. De senaste tio åren har 34 personer dött av den, av 36 smittade. Vanligast är att folk smittas när de badar. Så ett vanligt intag av vattnet (om du inte snortar det) efter det att det kokat i tre minuter är säkert
Destillering är ju samma sak som kokning, men att du tar om hand om vattenångan som dunstar istället. Det gör att allt som inte är H2O stannar kvar i kokkärlet och den hopsamlade vattenångan är rent vatten.
Lågtemperaturdestillation, eller avdustningssamlare, fungerar med när det är tillräckligt varmt. Vatten i ett kärl värms upp och dunstar. Detta fångas upp på en svalare yta och får droppa ner i ett uppsamlingskärl.
I sydligare länder är det extremt effektivt att samla vatten i flaskor. Värmeinstrålningen från den starka solen på ytan värmer upp vattnet tillräckligt högt under tillräckligt lång tid vilket då motsvarar kokning. Svårigheten där ligger i att säkerställa vattnet att värms upp tillräckligt länge. Metoden kallas SODIS.
Varför skall vi bunkra vatten?
Alla preppar ju efter sin egen förmåga och efter sin egen riskanalys. Jag bor i tätort, i radhus. När strömmen försvinner så försvinner mitt färskvatten. En bonde på landet med sjö och borrad brunn har ju troligen en helt annan situation med vattenförsörjning. Så för mig är det naturligt att bunkra vatten. Dessutom så skyddar det mig mot de alltmer vanliga störningarna med kontaminerat vatten. När alla andra behöver koka sitt vatten så tar jag bara av mitt vattenförråd.
I en tidigare artikel tog jag upp allt du behöver veta om vatten.
Det du kan vara säker på är att vatten kommer bli en bristvara vid en större kris. Du kommer behöva vatten, och mer vatten än vad du tror dessutom.
Så hur lagras och hanteras vatten enkelt
Min grundregel är att alla i familjen skall kunna hantera vattendunkarna. För mig är 50 kg dunkar besvärliga att släpa på, men en 25l dunk är enkel att kasta runt. För andra i familjen så är det 10l dunken som fungerar, så därför lagrar vi en hel del i 10l dunkar. Detta är för vår primära konsumtion. Dessutom kan vi enkelt bära med oss dessa om det skulle behövas.
Dessutom mellanlagrar vi ca 200 liter i vattentunnor, där det enkelt (el eller handpump) kan pytsas upp i 10l dunkar. Eller pumpas upp (el eller handdriven pump) i en vattenreningsdel som fungerar med gravitation som jag beskrev tidigare.
Vad som inte fungerar
När det gäller vatten, vattenrening och till och med vattenlagring så finns det många myter och hittepå. I vissa fall beror det på faktaresistenta individer och in andra fall är det sk vampyrmyter.
Frysning
Frysning är en form av lagring av vatten. Fyll en flaska till 80% och ha den i frysen. Blir det strömavbrott så hjälper det till att hålla kylan i frysen. Nackdelen är bara när du behöver själva vätskan. Hur skall du tina isen till vatten? Har elen gått och det är minus 20 ute så kommer det inte tina av sig själv. Du vill heller inte ta in en flaska med is då det kyler utrymmet inomhus. Det kräver dessutom en hel del energi att omvandla is till vatten.
Du kan inte heller rena vatten genom att frysa det. Möjligen så saktar du ned eventuella organismer som vill växa, men du tar inte död på något eller renar vattnet på annat sätt.
Därför hävdar jag att frysning inte är intressant vad gäller vattenhantering.
Kolloidalt silver
Den här passusen har jag bara med därför att varje gång jag diskuterar vattenrening och lagring så kommer kolloidialt silver upp som mirakelmedlet som kan lösa allt. Tips: Det gör det inte! Jag passar också på att stava KS på lite olika sätt så att alla skall kunna hitta det, så stör dig inte på ”felstavningarna”.
Kolloidialt silver förkortas ofta KS. Du kommer märka när du springer på en KS förespråkare. De är i det närmaste fanatiska till hur underbart kolloidalt silver är, hur många användningsområden det har och att det är helt riskfritt att använda. Redan där har du första problemet med KS. Om något inte går att överdoseraså har det ingen effekt.
KS såldes tidigare i butik som ett sätt att rena vatten för konsumtion och dess påstådda effektivitet var in absurdum. Faktiskt så kunde inte saluförarna av produkten påvisa någon som helst effekt vilket gjorde att det inte får saluföras för mänsklig konsumtion längre. Det bekommer inte koloidialt silver förespråkarna. För numer säljs det bland poolprodukterna, som ett sätt att rena vatten. Enda anledningen är att där behöver du inte bevisa någon effekt.
Men Nasa använder det ju? Sjukhusen använder det ju? AMA rekommenderar ju det för patientvård? Det tar ju bort både virus och bakterier från vatten?
Det kan en tro, men det stämmer inte. Eller ja, den fascinerande sanningen är att kolloidalt silver fungerar. Som ett steg i en automatiserad och kontrollerad process för industriell vattenrening. Detta finns det gott om forskning som visar. Forskning utförd av bland annat WHO och EFSA. Detta är viktigt, men vi tar det sedan.
Som ett processteg i industrialiserad vattenrening fungerar kolloidalt silver alltså. Det som krävs är att vattentemperaturen hålls under 10 C och att vattnet kommer i kontakt med filtersteget bestående av silverjoner under lång tid. Det är alltså inte så att Nasa, sjukhus och andra pytsar i några deciliter silverjonlösning (dvs KS) och låter det så kallade mirakelmedlet utföra sin magi. Nej, det är extremt kontrollerade flöden med styrda temperaturer som kräver både processorkraft och en hel del energi. Något som gör att Nasa nu tittar på mer energieffektiva metoder för denna typ av vattenrening.
Sjukhusen använder samma process, det är inget konstigt med det. Här har vi validerad forskning som visar på goda resultat.
Samma forskning visar också på att silverjonlösningen är någonstans mellan ”möjligen ofarlig” och ”troligen påverkar negativt” – dvs att det är inte riskfritt, det löser inget och att det finns bättre metoder. Det är därför som de amerikanska och engelska läkemedelsverken numer avråder från användande av KS i vården. Faktum är att såromslag och salvor berikade med kolloidalt silver uppvisar betydligt sämre läkningseffekt än samma metoder utan KS.
Så forskningen visar att KS har effekt, i ett specifikt syfte med väldigt avgränsade parametrar. I övrigt ingenting. De som förespråkar KS tar ofta upp Nasa och vattenreningen som exempel på att KS fungerar, men att forskning också visar att KS i andra applikationer är direkt skadligt bortförklaras med att det är big pharma och lobbyindustrin som utövat påtryckningar