Varför löser allt färre jaktkort?

Det är ett reellt problem för viltvård och forskning att allt färre löser jaktkort. Läget är så illa att Naturvårdsverket har genomfört en studie om varför allt färre löser jaktkortet.

I en stor Sifo-undersökning från 2009 uppgav 550 000 personer att de jagade en dag eller mer per år. I undersökningen tillfrågades 40 000 slumpvis utvalda mellan 15 och 80 år om sina fritidsvanor.

Naturvårdsverket har idag kommit ut med rapport 6853 — Viltvårdsavgiften En studie av svenskarnas vilja att betala det statliga jaktkortet författad av Max Eriksson, Katarina Hanson-Forman, Göran Ericsson, Camilla Sandström

Naturvårdsverkets slutsatser:

Det finns fler slutsatser i sammanfattningen vilken jag tycker att du bör läsa. Sammanfattningen börjar på sidan 7 i rapporten.

  • Antalet personer som löser det statliga jaktkortet har minskat sedan mitten av 1990-talet. Nu finns ungefär lika många jaktkortslösare som under perioden 1960–1975
  • De senaste tio åren har antalet statliga jaktkort minskat med cirka 20 000, från 277 720 under jaktåret 2006–2007, till 257 442 jaktåret 2015–2016.
  • Svenska jaktkortslösare blir allt äldre. Under perioden 2006–2007 till 2015–2016 ökade medelåldern bland jaktkortslösare från 51,4 till 52,7 år. Under samma period ökade den nationella medelåldern från 41,0 till 41,2 år.
  • Av dem som nyligen tagit jägarexamen vill nästan alla börja jaga.
  • Före detta jaktkortslösare anger resursbrist som ett hinder för att jaga, ofta i kombination med bristande hälsa.

Rapportförfattarnas förslag till lösningar

  1. Utskick (avisering) till alla som avlagt godkänt teoriprov samt minst ett praktiskt prov i jägarexamen. 2012–2013 aviserades alla som skrev prov för jägarexamen, något som direkt fick en positiv effekt. Det etablerar normen att statligt jaktkort ska lösas.
  2. Avisera alla som löst statligt jaktkort någon gång de tre senaste åren. Det förstärker ytterligare normen främst hos dem som jagar sällan eller oregelbundet.
  3. Avisera regelbundet alla som har licens för vapen med ändamål jakt, oavsett om de löst jaktkort tidigare eller inte. Det förstärker ytterligare normen för dem som jagar sporadiskt.
  4. Utred om en årlig avgift till alla personer som har licens för vapen med ändamål jakt kan vara ett effektivare alternativ till dagens system.

Punkt fyra är lika intressant som att tvingas betala för tv-skatt oavsett om jag tittar på TV eller ej. I övrigt tycker jag förslagen är riktigt bra för att påminna vapeninnehavare om att de skall lösa jaktkort.

Vad författarna missar — 40 talisterna

I mina ögon så missar artikelförfattarna en stor sak. Den finns med delvis i sammanfattningen

Före detta jaktkortslösare anger resursbrist som ett hinder för att jaga, ofta i kombination med bristande hälsa

Resursbrist i kombination med bristande hälsa. Med andra ord att jägare blir för gamla för att jaga.

Notera hur kurvan för 40-talisterna drastiskt avtar

Antalet födda i Sverige har visat stora variationer under de senaste åren.

I början av förra seklet föddes många barn liksom år 1920. Därefter följde en djup svacka under 1930-talet.

Tre födelsetoppar under 1940- och 1960-talen samt omkring 1990 kännetecknar i hög grad åldersfördelningen i dag. Detta gör att vi har en befolkningspyramid som ser ut som en julgran med tydliga toppar vissa år.

De så kallade 40-talisterna som på sin tid kallades baby boomen (efter kriget) är idag på gränsen till medellivslängden i Sverige.

Sverige har länge haft en hög medellivslängd. År 2015 var den 84,0 år för kvinnor och 80,4 år för män och jämfört med många andra länder är det högt.

Ökningen av medellivslängden har dock varit svag i Sverige och under den senaste femårs­perioden har flera andra länder passerat Sverige.

Medellivslängden i Sverige har varit bland de högsta i världen sedan mitten av 1900-talet och i början av 1970-talet var den högst av världens alla länder. Ett par år in på 1970-talet passerade dock medellivslängden för män på Island den i Sverige och kort därefter hade även männen i Japan en högre livslängd.

Förutom de intressanta insikterna till varför jaktkortet löses av allt färre ser jag befolkningspyramiden som ett stort svar på frågan varför allt färre löser jaktkort. Det korrelerar även med nivåerna av jaktkortslösande som vi hade på 1970-talet i Sverige

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *