Det står klart för den som kan ta till sig statistik. Som kan förstå forskning och som inte är faktaresistent.
Var är bågjakt tillåten?
Det är väl logiskt att kolla var en får jaga med båge? Enligt wikipedias artikel om bågjakt så är jakt med pilbåge tillåten i följande länder:
Danmark, Frankrike, Spanien, Portugal, Italien, Hungern, Finland, Bulgarien Slovenien, Åland, USA, Kanada, Nya Zeeland, Australien, Zimbabwe. För att nämna några. Jaktetik skiljer mellan olika länder så därför tänkte jag koncentrera mig på Norden och den bågjakt vi och våra grannar ägnar sig åt.
The International Bowhunter Education Program (IBEP)
IBEP krävs för att du skall få jaga i ett av våra grannland. Och för att få ta IBEP så krävs det att du har en godkänd jägarexamen.
IBEP är precis som jägarexamen uppdelad i teori, säkerhet och praktiska prov.
Hur dödar en jaktpil
De flesta har inte särskilt svårt att förstå hur en kula dödar. Det smäller till rejält i bytet, det blir “chockverkan” och kulorna är gjorda för att expandera, svampa ut. Det blir i princip massor av vävnad som förstörs och på så sätt så dör djuret. Eller så träffas (CNS, centrala nervsystemet) och viltet faller ihop direkt.
Testa att trycka en kula genom ett skinn. Ta sedan en vass kniv och tryck spetsen mot skinnet. Vilken gick igenom lättast?
En jaktpil fungerar inte så. Här har du den vetenskapliga förklaringen på hur en jaktpil dödar sitt byte.
Tänk såhär. Ta en vass metallspets och montera på tre rakbladsvassa knivar så att du får en diameter på upp till 50 mm. Det är en jaktspets.
Det finns dessutom fasta spetsar (den längst till vänster i nedre raden där bladen är fasta. På de mekaniska spetsarna så är de infällda under färd och när de träffar viltet så fälls de ut. Ett exempel på hur de ser ut är dessa från Rage
Jaktpilen är alltså två eller tre extremt vassa knivar som skär rakt genom blodkärl, muskler och vävnad. Ett hjärt/lungskott får snabbt djuret att förblöda eftersom vävnaden inte förstår att ett trauma uppstått. Vävnaden svullnar inte upp på samma sätt som vid ett massivt trauma a la kula. Dör ett djur fort som får halsen uppskuren? Detta är samma sak. Blodförlust är dödsorsaken. Bågjägarna siktar ofta på lungskott, vilket innebär att stora artärer skärs sönder, att lunga/lungor punkteras och blod strömmar in i lungorna. Detta är ett så kallat chocktillstånd (i medicinsk benämning) där blodförlusten snabbt slår ut djuret, tillsammans med att det påskjutna djuret inte kan andas längre pga sönderskurna lungor och lungor som fylls snabbt med blod.
Anslagsenergin är för låg. Eller…
Det är faktiskt ett gammalt feltänk. Vid jakt med kula så behövs chockverkan för att effektivt döda viltet. För ett kulvapen i klass 1 (studsare brukar det heta) så har en kula en anslagsenergi om 2500 joule på 100 meter (det finns lite olika parametrar men jag förenklar) och ett kulvapen klass 4 (22:a eller salongsgevär) har en anslagsenergi mätt vid mynningen på 150 joule.
Behöver en jaktpil “anslagsenergi”? Det är som att jämföra en hammare och en kniv och att hävda att kniven skall ha en viss tyngd för att vara skarp, och inte mäta skärpan.
En modern jaktpil färdas i över 300 fps. 300 feets per second alltså. Dvs över 100 meter per sekund. Bara spetsen väger 70–100 grain (en jaktkula väger i runda slängar 10 gram). Så att det finns en viss energi vid “anslaget” är ju viktigt. Men pilen dödar inte genom att slå sönder vävnad. Pilen dödar genom att skära sig igenom vävnad. Så den egentliga anslagsenergin är ju den energin som krävs för att trycka pilen genom viltet.
Fråga vilken erfaren piljägare som helst. Det är vanligt med genomskott, dvs där pilen gått rakt igenom djuret. Det är vanligt att pilar sitter hela vägen in till ”fjädrarna” in i djurkroppen.
Sedan var det det där med skadeskjutning
Nedan och mycket mer skrev jag tidigare i min artikel om skadeskjutningar.
Vad är då skadeskjutet vilt?
Det kan definieras som många olika saker. En skadeskjutning skulle kunna vara:
Påskjutet vilt som ger tydliga skottecken men som inte återfinns
Viltobservationer och fällt vilt med tydliga skador av jakt
Påskjutet vilt som eftersöks och avfångas
Påskjutet vilt som rör sig utom synhåll
Påskjutet vilt som fälls med ett andra skott
Påskjutet vilt som dör av infektioner dagar efter skott
Det finns en svensk studie[2] där de undersökt antal skott som avlossats per fällt vilt, och där det visats att det går i snitt två skott per fällt klövvilt. Detta säger dock lite då ett djur kan gå långt efter även ett dödligt skott. En älg som är frisk och ostressad som precis med ett djupt andetag syresatt kroppen kan gå/springa många sekunder efter ett hjärt/lungskott. En älg kommer långt på sekunder.
Detta har gjort att en svensk/norsk studie [3] definierar skadeskjutning baserat på att det påskjutna viltet rör sig längre än ett visst antal meter efter påskjutning. För älg så är deras gräns till exempel 300 meter från skottplatsen gränsen för skadskjuten älg.
Det är viktigt att förstå vad en skadskjutning är innan vi börjar diskutera begreppet. Sista punkten, att ett påskjutet vilt som dör av infektioner är typiskt för kuljakt då det trycks in päls av kulan in i kroppen och på så sätt skapar omysiga infektioner.
Dags för lite skadskjutningsmatematik
Låt oss säga att 100 jägare skjuter på vilt år 1. av dessa så skadskjuts 10% eller 10 vilt (låt oss strunta i skadskjutningsdefinitioner nu för det blir bara kläggigt).
Om jägarkåren ökar till 200 jägare och de skadskjuter 10% av viltet år 2, har skadskjutningarna ökat, minskat eller är det på samma nivå?
Den som ogillar jakt säger ju då att antalet skadskjutningar ökat. Skadeskjutningarna har ju ökat med nästan 50%! Ja alltså mängden skadskjutet vilt har gått från 10 -> 20 st. Men eftersom antalet jägare ökat, medans antalet vilt procentuellt ligger på samma nivå, då har ju skadeskjutningarna relativt sett minskat. Då antalet jägare ökat och skadskjutningarna ligger på samma nivå så är ju skadeskjutningarna oförändrade!
För att göra det ännu rörigare så bör det riktiga måttet vara skadskjutningar per jakttimme. Detta då en jägare kan använda klass 1 vapen en gång, pilbåge en annan och hagel den tredje. Så att bara räkna procent skadskjutningar blir felaktigt
Det här kommer göra att bågjaktsmotståndarna hävdar att skadskjutningarna ökar. Det här kommer göra att de som vill ha bågjakt kan hävda att skadeskjutningarna minskar. Såsom bågjakten regler utformas i Sverige kommer det inte tillkomma särskilt många nya jägare som enbart jagar med båge. Det kommer snarare vara så att befintliga jägare väljer att jaga med kula/hagel eller med båge.
Så statistiskt sett kommer troligen bågjakten leda till att skadskjutningarna relativt sett minskar. Detta då bågjakt är en svårare jaktform. Det är svårare att komma nära viltet och det är en helt annan jakt än att sitta på pass eller vid en drevjakt.
Har bågjakten som jaktform fler skadskjutningar än andra jaktformer?
Nu börjar det bli intressant. Jämför vi jaktformer och mängden skadskjutet vilt så kommer vi nära sanningen. Inom fågeljakt finns till exempel uttrycket att skamma. Att skamma är att skadskjuta/missa totalt. Tittar vi på våra grannländer så finns det en hel del studier om skadskjutningsnivåer.
Sveriges ornitologiska förening visar att sex av tio äldre sädgäss har hagel i kroppen. Fåglarna sköts med kula och slaktkroppen undersöktes efter hagel. Mängden fåglar med ett eller flera hagel i var alltså 60%!
Danmark
En studie som låg till grund för bågjaktsutvärderingen i Danmark följde jakten på Roedeer (rådjur) från 1999 till 2004
Conclusion: of 561 roedeer that are known to have been hit. Twenty-eight (28) were categorized as wounded.
A total wounding rate of 4.99% resulted over the five-year hunting period. This percentage compares favorably with other means of harvesting roedeer in Europe.
Skadskjutningsprocent på 4,99% alltså. Vi kan jämföra detta med den Norska studien där det tittar på skadeskjutning i enkätform i efterhand avseende olika typer av vilt
Så det är tydligt att skadskjutningarna inte kommer öka. Om det bara är nya (som i jägare som inte jagat med krutvapen tidigare) jägare som jagar så kommer procenten skadskjutningar inte öka. Räknar vi skadskjutningar per jakttimme kommer antalet att sjunka då bågjägare får kontakt med färre vilt per jakttillfälle. Eftersom det är lägre skadskjutningsfrekvens vid bågjakt och de flesta som kommer jaga med båge i vanliga fall jagar med skjutvapen i Sverige så kommer mängden skadskjutningar minska då bågjakten har lägre skadskjutningsfrekvens än motsvarande för skjutvapen.
Annan tillgänglig statistik om skadekjutningar
- SVA (2017). Slutrapport Licensjakt på varg 2017. Dnr: SVA 2017/55h
25 vargar fälldes. 1 hade hagel inläkt i kroppen. Vargarna träffades med i snitt 1,8 kulor. Totalt avlossades 53 skott varav 44 var träff i kropp och 31 träff i vital del. Siffrorna kräver tolkning då det uppmuntras med flera skott per vilt vid licensjakt på varg, just för att säkra att viltet stannar där det påskjöts. - Ekholm A. (2010) Björnjakten fortsätter öka på lösa grunder — och de redan många skadeskjutningarna blir fler. Våra Rovdjur nr 4, 2010.
- von Essen H. och Ericsson G. (1999) Älgjakt och skadskjutning under den första älgjaktsveckan 1998. Viltforum 2.
- Ericsson G. & von Essen H. (2002) Moose shot at and not retrieved in Sweden. Proceedings of the 24th International Congress of Game Biologists, 55–63.
- Viltdata. Avskjutningsstatistik . Sidan besökt 2017–10–27.
- Noer H. et al. (2006) Anskydning af vildt. Konklusioner på undersøgelser 1997–2005. Danmarks Miljøundersøgelser. 96 s. Faglig rapport fra DMU nr. 569.
- Holm T., Haugaard L., et al. (2015) Anskydning af vildt. Konklusioner på undersøgelser 2013–2015. Danmarks Miljøundersøgelser. Teknisk rapport fra DCE nr. 70.
- Jönsson B., Karlsson J. & Svensson S. (1985) Bean Goose (Anser fabalis) wintering in Sweden. Viltrevy Swedish Wildlife Research nr 3 Vol 13.
Some 200 bean geese shot with a rifle on their winter grazing grounds in Scania, mainly after the local hunting seasons of 1978 and 1979, were X-rayed. 41 (62%) of 66 adults and 38 (28%) of 134 yearlings carried lead pellets in their tissues. - Dansk ornitologisk förening. (2012) Hver syvende fredede bramgås flyver omkring med hagl i kroppen.