Hur känns det när du står i en skog? Pirrar det lite extra i hjärtat när du ser ett levande kulturlandskap på en gård eller blir du lite extra rörd över tanken av att sitta på en klipphäll och se ut över havet?
Det är inte bara en känsla utan det är något vi numer börjar förstå kraften i. Det händer mer än vad vi trott.
Jag har grävt lite i forskningen för att visa vad som är på gång. Detta efter att ha blivit inspirerad av Vetenskapens Värld och programmet Frisk av Naturen.
Hittar du någon/några som motsäger sig eller kritiserar denan forskning (vetenskapligt) får du gärna säga till i kommentarerna
Trädens helande förmåga
Dr Qing Li har studerat träds helande förmåga. Han är en av världens ledande experter på områdetoch beskris så här:
Dr. Qing Li is the world’s foremost expert in forest medicine. A medical doctor at Tokyo’s Nippon Medical School, he has been a visiting fellow at the Stanford University School of Medicine and is a founding member and chairman of the Japanese Society for Forest Medicine, a leading member of the Task Force of Forests and Human Health, and the vice president and secretary general of the International Society of Nature and Forest Medicine.
Kort sagt, han är ingen nybörjare. Han har vigt sitt liv åt forskningen kring hur träd påverkar människor och han kan nu påvisa mätbara och reproducerbara resultat av detta.
I Japan finns det 66 områden för skogsbad, dvs att bara vistas bland träd.
Lis forskning visar att träden utsöndrar hormoner som hjälper våra celler och påverkar vårt immunskydd
Qing Lis slutsats: Vistas mer i skogen
Egentligen inte bara det utan även att genom att ”skogsbada” – dvs vistas i skogen en viss tid minst en gång i veckan så stärker du ditt immunförsvar, dina mätbara nivåer av stresshormon minskar och dina mätbara nivåer av glädjehormon ökar..
Skogen sänker våra stressnivåer
Yoshifumi Miyazaki Chiba University · Center for Environment, Health and Field Sciences har studerat hur skogsvistelse sänker våra stressnivåer. Det går att i realtid mäta hjärnaktivitet i prefrontala hjärnbarken samt stressnivåer i kroppen och hur dessa minskar.
Det parasympatiska systemet ökar sin aktivitet med upp till 50%
Kortisolnivåerna minskar med.
Effekterna är reproducerbara i över 60 skogar i Japan och skyddas nu mot avverkning
Yoshifumi Miyazakis slutsats: Skogsvistelse sänker stressnivåerna i hjärnan
Vi kan mäta hur dina stresshormoner (kortisolet) minskar när du vistas i skogen. Vi kan genom MR och CT se hur den negativa aktiviteten i prefrontala hjärnbarken minskar. Utifrån detta har Miyazaki utvecklat enkel mätutrustning som gör att vi utanför sjukhusen och laboratorierna kan visa i realtid hur den negativa aktiviteten minskar.
Naturen läker dina mentala skador
Terry Hartig is a Professor of Environmental Psychology at the Department of Psychology and at the Institute for Housing and Urban Research, Uppsala University.
Så här säger han om sin egen forskning:
My research focuses primarily on how environments support psychological restoration, a key aspect of human adaptation to the environment, and in turn how restoration mediates relations between environment and health. I study how restoration is supported or hindered in residential, work, institutional and leisure contexts.
Hans föreläsning här är 48 minuter lång vilket kanske kan vara mycket för många.
Naturen har en reproducera och spårar effekt på till exempel minne och koncentration. Naturen gynnar mental återhämtning.
Bra buffert mot fysisk och psykisk ohälsa
Har lett stort internationellt samarbete
Bred uppmärksamhet (skogsliv) är lugnande – Smal uppmärksamhet (stadsliv) är stressande
Stephen Kaplan och Rachel Kaplan
The Kaplans have found that too much focused attention on anything can lead to mental fatigue and such fatigue’s remedy is found in exposure to nature. In order for nature to best work its relaxing effect it is preferable for a place to have a high fascination value. An environment that automatically pulls the viewer into it is most beneficial. The Kaplans’ research has found that office workers with a view of nature were happier and healthier at work.[4] Exposure to natural environments of the most mundane sort has proven to lift people’s moods and enhance their ability to mentally focus.
Kaplans forskning visar att det är skillnad på bred uppmärksamhet och smal uppmärksamhet
Skillnad på den breda uppmärksamheten, gå i skogen, och den smala uppmärksamheten, lösa en uppgift, är hur trött hjärnan blir. Den smala uppmärksamheten är samma stress- och hormonnivåer som hjärnan har när den befinner sig i vid fara.
Den breda uppmärksamheten är en avslappnad hjärna i normal drift, där den vill vara större delen av itden
I en stad måste den smala uppmärksamheten konstant arbeta.
Effekten stadsliv har på amygdala
Andreas Meyer Lindenberg. is a German psychiatrist and professor in the Medical Faculty Mannheim at Heidelberg University. He is also the director and CEO of the Central Institute of Mental Health in Manheim, as well as medical director of their Department of Psychiatry and Psychotherapy. His research includes work on the genetics of complex psychiatric disorders. He has also used neuroimaging to study the neurobiological basis of mental disorderss such as Williams Syndrome, and the effects of living in urban areas on mental health and the human brain
Amygdala (den del av hjärnan som signalerar fara) är aktiv i stadsliv. Ju större stad, desto aktivare Amygdala. Hyperaktiv Amygdala gör oss mottagliga för ångesttillstånd och depression.
Det pågår en studie på sinnestillstånd och hur vistelse i grönyta i en stad påverkar det psykiska välmåendet. Stanford University visade 2014 att naturvistelser minskar grubblande och ältande.
Det är först de senare åren som forskningen kring stress och naturliv kommit igång, men det finns en tydlig trend, människan behöver naturen.
Att tappa kontakten med naturen innebär en stor hälsoriskrisk
Naturen kan fungera lika bra som antideppresiva mediciner
Gregory Bratman och Gretchen Daily är två framstående forskare på Stanford University. Så här beskriver de delar av sin forskning
We randomly assigned sixty participants to a 50-min walk in either a natural or an urban environment in and around Stanford, California.
Before and after their walk, participants completed a series of psychological assessments of affective and cognitive functioning.
Compared to the urban walk, the nature walk resulted in affective benefits (decreased anxiety, rumination, and negative affect, and preservation of positive affect) as well as cognitive benefits (increased working memory performance).
This study extends previous research by demonstrating additional benefits of nature experience on affect and cognition through assessments of anxiety, rumination, and a complex measure of working memory (operation span task).
This study investigated the impact of nature experience on affect and cognition.
Bratman och Daily visar att skogsvistelse är lika bra som psykofarmaka
Deras resultat vsar att ruminationen minskar hos de som vistas i skogen.
Rumination är Eng: rumination. Ältande. Grubbleri i form av idisslande eller ältande av till exempel tråkiga och skamfulla minnen i ens liv eller livsfilosofiska problem om tillvaron och skapelsen. Mer om detta finns under sökorden kognitivt uppmärksamhetssyndrom och utvidgat tänkande.
Rumination är ältande, grubblerier och att fastna i negativa tankespiraler som föder ångest och skam
Detta ruminerande ”löser” psykologer och läkare vanligen med psykofarmaka – dvs läkemedel. Det finns alltså stöd i forskningen för att vi kan lösa det i skogen. Det vill säga utan biverkningar och reaktioner mellan läkemedel som är så vanligt om du använder flera/många mediciner
Känslan av tillhörighet gör att vi dras till vissa områden
Eric F Lambin är lite av en outsider då han numer primärt ”tries to better understand causes and impacts of land use changes in different parts of the world”. Han har bland annat i An ecology of Happiness visat på vikten av att hitta natur du tycker om.
Vissa gillar en klipphäll i Bohuslän. Andra föredrar en dalgång på Småländska höglandet, en barrskog i Tyresta eller kanske ett fjäll i Jokkmokk.
Men varför? Eric Lambin har visat på det sociala arvet, dvs där dina föräldrar hade sina bästa upplevelser, där har du också br aupplevelser. Han har också visat att våra gener är ”programmerade” på att tycka om vissa naturtyper mer än andra. Detta kommer från våra förfäder, upp till tusentals generationer bakåt i tiden.
Där dina förfäder kunde överleva, må bra och trivas, där mår du som bäst enkelt uttryckt
Lambins forskning visar att vi har och behöver en känsla av tillhörighet
Vissa områden geografiska områden skapar bättre resonans med oss än andra, troligen beroende på det genetiska arvet. Det sociala arvet vet vi är starkt, men Lambins forskning på området visar av vikten att inte separera oss från naturen utan att snarare knyta oss an till naturen än starkare.
Hur ser det ut i Sverige då? Anser vi att detta är mumbo jumbo, gröna vågen hittepå elelr något som faktiskt har terapeutisk verkan med vetenskaplig grund? Det är en viktig fråga, för utan Svensk forskning på ämnet kommer vi inte kunna dra nytta av de internationella studierna som finns på området.
Ann Dolling är en av de på SLU som arbetar med forskning på grön rehabilitering i Sverige.
Så här beskriver hon sitt arbete: Jag forskar tvärdisciplinärt inom skogsekologi, miljöpsykologi och medicin om samspelet mellan skogsmiljöer och människors hälsa och hur olika intressen i skogen kan samplaneras.
Ann Dolling leder ett forskningsprojekt om skog och hälsa vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, i Umeå. Tillsammans med flera andra forskare från olika forskningsdiscipliner undersöker hon hur skog och hälsa hänger ihop, om skogen kan bidra till återhämtning från sjukdom och vilken skog som i så fall krävs.
Rofylldhet, vildhet, rymd, artrikedom och kultur är fem nyckelord som beskriver den typ av skog som människor söker sig till för återhämtning. Det har Ann Dolling och forskningskollegan Ylva Lundell kommit fram till i delprojektet ForRest (Forest for Rest), en kvalitativ studie tillsammans med långtidssjukskrivna.
Du kan läsa mer om hennes arbete på SkogsSverige.
I mer än en tredjedel av landets landsting kan förskrivare ge Skog På Recept som behandlingsform så metoderna sprider sig även i Sverige. Vi har ju en bit kvar till Japan där de till och med skyddar skogar från avverkning då de kan mäta effekten av naturens läkande kraft.
Ylva Lundell var aktiv forskare på SLU Forest and Health och producerade en hel del material, bland annat tillsammans med Dolling. Tyvärr har Ylva Lundell avlidit. Så här beskriver SLU deras arbete
We have studied whether and how people’s health is affected by forest visits and how this knowledge can be used for various decisions on forest management. Publicerade studier och rapporter är bland annat 2017: Stress recovery in forest or handicraft environments – An intervention study. 2016: Planning for restorative forests: describing stress-reducing qualities of forest stands using available forest stand data. European Journal of Forest. 2015: Can rehabilitation in boreal forests help recovery from exhaustion disorder?
Jag skulle säga att forskingen är i full gång även i Sverige.
Naturen tycks kunna återställa stressade nivåer till mindre skadliga. Att vara frånkopplad från naturen verkar vara skadligt. Något så enkelt som en naturpromenad minskar ältande och grubblerier.
Det är också vanligt med skogsinslag som mental övning för att bryta ältande och negativa tankar. Så här kan det låta:
Du går på en skogsstig. Du hör fåglarna. Du känner solskenet mot din kind. Det knastrar behagligt av barr på marken och du kommer fram till en liten bäck. Du ser ett stort löv.
På det stora lövet placerar du din negativa tanke.
Det finns inget du kan gör för att lösa den negativa tanken så du placerar den på lövet och sätter ned lövet försiktigt mot vattenytan.
När du satt ner lövet så ser du det sakta röra sig bort.
Du slår dig ner vid kanten av bäcken och tittar på lövet. Löver flyter sakta bort från dig och lämnar dig.
Det lämnar dig med en känsla av stillhet och ro.
Du sitter på kanten av bäcken och hör fåglarna. Du känner solen mot din kind. Du känner lukten av bäcken och du hör dess porlande. Du känner stillhet och ro.
Det fungerar, på mig fungerar det riktigt väl faktiskt. Kanske för att jag älskar att vistas i skogen? Tanken är ju att med dina minnen förflytta dig till en ”happy place” och i och med det lägger du fokus på det istället för ditt ältande.
Dessutom är det inte du som transportera bort den negativa tanken utan det sker via naturens försorg, dvs bäcken.
Om du kan och orkar, prova det i verkligheten nästa gång. Naturen kommer hjälpa dig på många sätt.