I forskningsvärlden skulle detta kallas en systematisk genomgång av befintligt material. Cochrane är störst på dessa metaanalyser och vi har en hel del bra metaanalyser i Sverige med. Se detta som en metaanalys av hur jaktkritiska personer framför sina påståenden och hur jaktpositiva framför sina argument.
Lojakten 2018 var året när fakta och evidensbaserad forskning ersattes av hittepå för att försöka måla en negativ bild av jakt
Tes
Tesen är att “sanningen” offras för att olika grupperingar skall få fram sina budskap. Genom att granska lojaktsdebatten 2018 kan vi se vilka som håller sig till sanning och vilka som hellre torgför sina åsikter utan verklighetsförankring.
Abstrakt
Genom att granska lojaktsdebatten 2018 har vi kartlagt debattörerna, deras tillhörighet samt hur de använder fakta, kunskap och forskning för att göra sina poänger. Det finns två sidor, där vi finner jaktmotståndare som till exempel Jaktkritikerna på ena sidan och jaktdebattörer som Handley och Lidell på andra sidan.
I genomgången så finner vi att jaktkritiker metodiskt överdriver, förvanskar och konsekvent använder antropoformistiska tolkningar för att kritisera jakten. Ofta blandas terrorgrupperingar och religösa fördomar in i texterna. Det är sällan det finns faktabaserade påståenden och i de fallen det finns så är det ofta halvsanningar eller feltolkningar där hela sanningen inte framgår.
Jaktförespråkarna gör det ofta enkelt för sig genom att skjuta ner motståndarnas argument utan att komma med egna argument. Då jaktförespråkarna ofta svarar på jaktmotståndarnas debattinlägg är detta en naturlig följd. Då jakt är normalläget och den juridiska samt demokratiska processen inte bara stödjer jakten utan också kräver jakt är detta inte anmärkningsvärt.
Metodbeskrivning
De officiella föreningarna såsom (dock ej enbart) rovdjursföreningen och jaktkritikerna har granskats och analyseras utifrån de inlägg och artiklar deras företrädare publicerat. På samma sätt har påståenden från grupper hela vägen till de anonyma Revolution Rov och de semikriminella Hunt Saboteurs Sweden (detta då de företräds av kriminellt belastade individer och deras syfte är kriminellt, dvs att störa och förstöra jakt).
Google har använts för att hitta material och Pubmed samt Researchgate för att kontrollera forskning. Kontakt har gjorts med domstolsväsendet per epost och telefon, polisen per epost samt med företrädare för de anonyma grupperna genom epostformulär och allmänna upprop men ej lyckats få kontakt.
Fakta baserat på officiell forskning
Fakta är att av Skandinaviens ca 1500 lodjur så finns ca 1200 av dessa i Sverige:
Resultatet från senaste populationsberäkningen visar att det finns cirka 1 220 lodjur i Sverige och populationen är därmed fortsatt över referensvärdet för gynnsam bevarandestatus.
Detta enligt Naturvårdsverket, det betyder att lodjuret i hela Skandinavien är “rödlistat” för att använda ett populärt begrepp från jaktmotståndarna. Det finns 21000 arter som är rödlistade och alla dessa fiskas, jagas, fångas och plockas i någon omfattning.
Vad gäller Lodjur i Sverige så är inte lodjur rödlistade, utrotningshotade eller på annat sätt hotat. Referensvärdet för gynnsam bevarandestatus är ca 850 individer. Det är ett knepigt koncept för den som inte är insatt i genetik, viltvård och viltförflyttningar. Men för att hålla det enkelt. Sverige är en halvö, vilket gör att den enda invandringen av nya gener kan ske från Finland. Det finns allra flest lodjur i norra Sverige, och lodjur försvarar sina revir. Detat blir ett stort problem då djur söderut från de stora lodjursbesättningarna inte får in nya friska gener utan enbart kan para sig med varandra och ytterligare öka på inaveln. Nu är inaveln tack och lov inte särskilt stor (än) tack vare ett framgångsrikt rovdjursförvaltningsprogram från Naturvårdsverket och Länsstyrelserna. Fördelningen av tilldelade och fällda djur för licensjakten på lodjur 2018 hittar du hos SVA
Nu flyttar vi över från fakta till tyckanden
Du kan klicka på alla länkar nedan utan att bidra med länkkraft till artiklarna. Det jag har skrivit länkar jag direkt till. Vill du inte ge länkkraft till det så kan du till exempel använda archive.today så tar de upp en lagrad version utan att det räknas klick.
Först ut är Christina Lindberg från föreningen Jaktkritikerna. Detta bemötte jag på flera platser med följande fakta, kunskap och evidensbaserad forskning. Christinas inlägg bemöttes också av Anders Lindell och han är kort, koncis och går direkt till pudelns kärna
Går det inte att värna rovdjur med fakta? Eller varför ljuger Christina Lindberg?
Anders har en bra poäng. och vi ser en tydlig skillnad från till exempel Handleys långa och resonerande artiklar. Anders dunkar in fakta som en spikpistol.
Handley beskriver sitt skrivsätt/argumenttionsteknik såhär:
Det jag påstår länkar jag till så att du själv kan läsa på och bilda dig en egen uppfattning istället för att blint tro på vad jag säger. Med andra ord står jag för det jag säger och jag hittar inte på.
Sedan kommer Margareta Sturemyr: Stoppa troféjakten på fridlysta lodjur vilken svingar felaktigheter och generaliseringar som en politiker svingar järnrör. På det stora hela är det enkla negativa retoriska knep, felaktigheter och hittepå. Detta publicerades i DN och Handley publicerade ett debattsvar både på Skitjakt samt i DN som debattsvar på att lodjursjakten är viktig viltvård.
Efter det flyttar vi oss till krönikan som konstnären Eva Stjärnsvärd fått publicerad i Dala-Demokraten. Det är en negativ och svart bild Eva målar upp.
Tyvärr är detta ytterligare ett inlägg i lodjursdebatten som är fullt med medvetna överdrifter och hittepå. Som så ofta så bortses det från fakta, kompetens och forskning på området och det är en kategorisk svartmålning av jakt och jägare. Det här är ett långt inlägg men det kräver faktiskt så mycket text för att bemöta så dåliga krönikor med felaktiga påståenden. Handley har mailat denna genomgång till Eva Konstnär så att hon får chans att bemöta den, dock än så länge utan svar.
Revolution ROV har publicerat en namninsamling som skall skickas till berörda myndigheter. Tyvärr är det svårt att hitta någon sanning i det, och Handley har bemött den här. Vilka revolution rov är framgår inte och de vill inte svara på kontaktförsök.
Vanliga fel från de som är kritiska mot (lodjurs)jakt
Jag värnar och älskar djur; skulle aldrig döda/äta det
Väldigt få av de som uttrycker denna form av kärlek gör faktiskt något praktiskt i form av viltvård för att viltet skall slippa dö av svält och kyla
Trofejakt
Trofejakt vet vi är positivt för att bibehålla och stärka djurstammar. Men jaktkritiker verkar vara faktaresistenta och trofejakt slängs runt som ett fult skällsord
Lodjuret är rödlistat/utrotningshotat
Ja, det är det i EU. I regionen Skandinavien har lodjuret positiv bevarandestatus i Sverige. Huvuddelen av de individer som finns i Skandinavien finns nämligen i Sverige.
Resultatet från senaste populationsberäkningen visar att det finns cirka 1 220 lodjur i Sverige och populationen är därmed fortsatt över referensvärdet för gynnsam bevarandestatus.
Enligt 4§ artskyddsdirektivet får inte skyddade djur jagas under parningstid
Den juridiska processen innehåller mer än bara en enda paragraf. Den består av förarbeten, av prejudicerande domar och av andra lagar, förordningar och tolkningar som påverkar. Den som hävdar att en paragraf i en lag är allenarådande vet inte vad de pratar om.
Lodjursungarna dör utan mamman
Fakta är att lodjursungarna klarar sig själva från de är 7–9 månader gamla. De föds i slutet av maj- början av juni. De är alltså ca 8 månader nu när jakten inleds. Att skjuta ungdjur före en fertil och fortplantade hona är inte bara det etiskt rätta, det är också det bästa sättet att se till att starka, friska och fertila djur lever vidare. En hona vars ena ungdjur blir skjutet producerar fler lodjur. Om honan skjuts blir det inga fler djur. Därför är det etiskt bättre att skjuta ungdjur då återväxten är tryggad.
Jägare använder högteknologiska vapen
Det här är egentligen guilt by association och svartmålning blandat i samma. De högteknologiska vapnen som kritikerna refererar till berättar de aldrig vad det är. För oss som spenderar tid på skjutbanan och i skogen så är de ungefär lika högteknologiska som en utombordare. Det är en teknik från 1500 talet som förfinades på 1800 talet till det som vi kallar jaktvapen idag. I korthet (grovt förenklat) består det av en pipa (där kulan lämnar vapnet), en stock (något att hålla i), ett sikte (så jägaren är säker på att avlossa ett dödande skott) och en kolv (så att vapnet läggs an mot axeln och kinden när det siktas). Vad som är högteknologiskt i detta är oklart och inget som Jaktkritikerna et al svarar på — trots direkta frågor, kommentarer och kontaktförsök.
Medeltida fällor
Här dyker medeltida fällor upp. Inget kunde vara mer fel Naturvårdsverket ansvarar för att fällorna som används i Sverige är applicerbara på 27§ i Jaktlagen.
27 § Jakten skall bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande och så att människor och egendom inte utsätts för fara.
SVA och SLU forskar på vilken typ av fällor som orsakar djuren minst skador och minst stress. Det finns två typer av fällor, de som dödar djuret direkt och de som fångar djuret levande. Hos naturvårdsverket kan du söka efter fällor för lodjur. Det finns i dagsläget 5 fällor som är godkända för fångst av lodjur. Ingen av dessa är påhittad, typgodkänd, forskad på eller på annat sätt framtagen på medeltiden.
Vid levandefångst av vilt skall fällan inspekteras två gånger per dag, allt i enlighet med Jaktlagens 27§. Vid fällfångst av ett djur med bra syn, bra hörsel och ett gott luktsinne (som lodjuret) så blir detta i praktiken omöjligt. GPSkontakter, kameraövervakning och mycket annat gör att vi nu inte behöver besöka fällan fysiskt två gånger per dag, utan att vi ögonblickligen får uppdatering när ett djur gått i fällan.
Grymma metoder
Jakt sker inte med grymma metoder. Djuret spåras eller väntas in på lämplig plats och när skott kan tas så görs så. De flesta djur märker inte ens vad som har hänt innan döden inträder.
Aggressiva jakthundar
Jakthundar är inte aggressiva. Då skulle de dödas direkt av lodjuret som har vassa, enorma klor och skarpa tänder. Lodjuret är dessutom vant att döda, vilket hundarna inte är. Lodjuren har alla fördelar i djup snö då de kan spärra ut sina stora tassar och färdas snabbt i snö utan att sjunka ner. Hundarna däremot har smala tassar och får plumsa i djupsnö. Jägare släpper inte sina hundar när det är för kallt eller för djup snö, för ingen vill skada sin bäste vän hunden.
Blanda tjuvjakt med licensjakt
Alla djur i Sverige är fridlysta. Genom beslut baserade på jaktlagen, jaktförordningen och många andra lagar/förordningar så har vi följande former av legal jakt i Sverige. Jakt, skyddsjakt och licensjakt. Skall vi diskutera jakt skall vi diskutera dessa jaktformer. Att blanda in vad kriminella element ägnar sig åt är fel debatt på fel ställe (men ett retoriskt grepp för att svartmåla jägare)
Rubba den naturliga balansen
Ofta kommer den ”naturliga” balansen upp som argument. Om jägare inte jagade så skulle den naturliga balansen hållas till exempel. Vad som är ”den naturliga balansen” tycker jag är oerhört intressant. Naturen tenderar ju att vara både föränderlig, skoningslös och hård. Går vi tillbaka ett bra tag i tiden så var den naturliga balansen på superkontinenten Pangea helt annorlunda än idag. Går vi tillbaka ca 25 000 i tiden så är den naturliga balansen istid och en helt annan verklighet än idag. Går vi tillbaka till 1600 talet så var jakten förbjuden för allmogen, det var lagkrav med höga viten att döda all varg. Utöver det så tvingades alla i socknen ut i sockendreven där vilt skulle drivas ner i stora fångstgropar. Är det detta som är den naturliga balansen?
Dessutom så är den ”naturliga balansen” för alltid rubbad. Industrialismen, urbaniseringen och globaliseringen har förändrat landskapet på ett sätt som vi inte sett tidigare. Skogsbruket har skapat industriskogar med arttomma områden där inget annat än plantorna växer vilket gör att viltet inte har något att hämta där.
Skogsbruket har blivit extremt effektivt med höga avkastningskrav vilket gör att det enbart finns utrymme för gigantiska fält med monotone grödor.
Inget i det moderna skogs och jordbruket skapar förutsättningar för ett frodande djur och växtliv då detta inte är effektivt.
Motorvägar har byggts och viltstängsel spärrar effektivt viltet från sina vanliga vandringsrutter. Tåg kör genom landskapet och förvandlar effektivt allt i sin väg till köttfärs. Detta är den naturliga balansen nu, med en natur totalt dominerad av människan.
Försöka skapa guilt by association med svartmålande termer
Ett bra typexempel på denna svartmålning kommer från Konstnärs Eva
Propaganda av jägare för troféjakt på rovdjur känns primitivt, unket och omodernt. Våldspornografi med blodiga kadaver i jaktpress, bildspråk liknande IS-krigares har blivit legio. Levande djur demoniseras, reduceras till objekt och djurplågeri idealiseras
samt
Länsstyrelsers jaktbeslut ger en brutal beskrivning av vad man tillåts göra med vårt mest älskade vilda djur i Sverige 2018; som hämtat ur medeltida instruktionsmanual för tortyr. Lodjurens död prostitueras som stimulerande troféjakt och säljs till utländska jägare.
Dessa är Evas påståenden vilket vi har svårt att hitta faktabaserat stöd för.
Källor
Jaktkritiska personer och organisationer
Margareta Sturemyr — sekreterare i föreningen Jaktkritikerna
Christina Lindberg — skådespelare, rovdjursdebattör
Eva Stjernsvärd — Konstnär
Jenny Sonesson — Ledarskribent GP
Revolution Rov — anonym aktivistorganisation
Jaktkritikerna — är en ideell djurskydds- och naturvårdsorganisation som arbetar för förändringar av den svenska jakten i en riktning som svarar mot en modern och upplyst syn på levande, kännande varelser.
(deras egen beskrivning)
Rovdjursföreningen — Svenska Rovdjursföreningen arbetar för rovdjurens rätt att leva i livskraftiga stammar i naturen. Vi vill öka förståelsen för rovdjuren och göra det lättare för människor och rovdjur att existera sida vid sida.
(deras egen beskrivning)
Hunt Saboteurs Sweden — We are dedicated to animal liberation. This means we work with groups locally and nationally and worldwide who fight to end domination and injustice. We take direct action peacefully, when needed on the fields to stop the hunt and slaughter of our wildlife.
(deras egen beskrivning). De har även ändrat inriktning och använder parollen “Hunt the hunters” vilket är en obehaglig vändning.
De som bemöter jaktkritiska debattinlägg
Mattias Handley — skriver långa texter och länkar alla påståenden med en faktabaserad grund om det mesta som rör jakt, speciellt bågjakt och bemötande av jaktkritikers felaktigheter
Åsa Coendraads — Moderat som kokar ner hela jaktdebatten till en viktig poäng: Alla beslut om vargjakt tas på demokratisk väg av riksdag, regering och viltförvaltningsdelegation.
Dessa uppdateras kontinuerligt när nya artiklar kommer till vår kännedom