Marknadsekonomi, eller en lektion i prissättning

Har de senaste dagarna läst en hel del över konsumenter som ”förfasar” sig över gruppköpssiter som Lets Deal och Groupon. Mattias Svanehold har grävt och publicerade det på Newsmill med den tydliga rubriken ”Så luras vi konsumenter på Groupon”? Anders Nyman på Knyt.se tog det vidare, och publicerade (en något partisk artikel i mitt tycke) ”Fejkade grupprabatter

Kokar man ihop de två artiklarna så är det synd om oss stackars konsumenter som blir lurade av de elaka företagen. Man kan hitta produkterna mycket billigare om man köper direkt från grossist.

Kritiken består egentligen av tre olika saker

  1. Priset är oskäligt högt
  2. Marknadsföringen är oetisk
  3. Konsumenterna blir lurade

Att priset är oskäligt högt är svårt att avgöra. I det här fallet var det en vara som troligen inte sålts i Sverige tidigare. Hur prissätter man den? Artikelförfattarna ovan har letat reda på produkten på en online grossistsida. Sådana finns det gott om, där Alibaba och DHgate är två stora portaler. I det här fallet så var det ett set med keramiska knivar som hittades för ca 25 dollar.

Då kan man ju som artikelförfattaren bli irriterad över att en sak som kostar 25 USD (ca 180 kr) i inköp prissätts till 1699 kr och säljs på groupon med 70% rabatt, dvs ca 500 kr.

Nu finns det några saker som man måste ha koll på, dels är det groupons affärsmodell. Dels är det hur det fungerar att vara återförsäljare men också att ha koll på skatter och avgifter som skall betalas.

Först och främst, groupons affärsmodell. Groupon tar hälften av din intäkt, dvs hälften av 500 kr minus moms. Då har du 250 kr kvar. Då kan man tro att vinsten blir 250 kr intäkt minus 180 kr inköp, dvs 70 kr per knivset, men det stämmer inte. Vi förutsätter att frakten till slutkonsument ingår i inköpspriset, och att allt skickas som drop shipment (dvs direkt från grossist till konsument). Det som däremot tillkommer är tull och införselavgifter

Införselavgiften från Kina på dessa varor är 7% enligt Tullverket. Då tillkommer det 12,6 kr per knivset i kostnad, samt att vara momsbeläggs. Moms blir i slutändan ungefär ett nollsummespel, och är hyggligt komplicerat att förklara. Återkommer till det.

Kostnaden är nu 192,6 kr. Med moms blir det 240,75 kr.

Sedan finns det andra dolda kostnader som de flesta inte känner till. Du måste hantera distansköpslagen vilket ger kunden rätt att returnera varan och få pengarna tillbaka. Du måste hantera garantier och ersätta kunder när varorna går sönder. Det tar tid att hitta en leverantör, och att hitta en bra leverantör som man kan lita på tar tid och kostar troligtvis några tusen kr. Här är en sida som beskriver väldigt väl hur det är att importera från Kina, läs den!

För enkelhetens skulle så räknar vi inte med någon tid alls för att hitta leverantör, för att göra urval, ingen kostnad alls för hamn eller lossningsavgifter eller logistikkostnader i Sverige. Vi räknar inte heller med risken att faktiskt bli blåst (eller så kallade missförstånd) på ett varuparti. Vi räknar inte heller med kostnader för garantier eller DKL.

Det vi har då är ett inköpspris på 240,75 kr och en intäkt på 250 kr. Med andra ord en vinst om 9,25 kr per sålt knivset. Med 1100 sålda knivset så ger det en vinst på 10 175 kr, ink moms. Om du har ett företag så skall dessutom momsen in, vilket gör att det försvinner ytterligare 25%. Oavsett så är 10k i vinst löjligt lågt. Skulle du ta ut det som lön får du ut ca 4 000 kr.

Om man nu skall räkna på vad knivarna skulle kosta i butik till konsument så tillkommer ytterligare kostnader. En importör eller generalagent tar in knivarna till sverige. De vill ju få sitt företag att fungera, så de gör ett påslag. För att täcka tid, risk och kostnader (kapitalkostnader, valutakostnader, emballage, lagerhållning, etc etc) samt generera vinst är ett påslag på 250 kr inte orimligt.

Den butiken som vill sälja knivarna köper in dem, och betalar då frakt från generalagenturen till dem. Vi räknar enkelt med att hela partiet med knivset säljs i en och samma butik, och att de betalar 250 kr i frakt för den pallen.

Inköpspriset för butiken är nu 240,75+250+ frakt, vilket avrundat blir 491 kr.

En tumregel inom B2C är att man tar inköpspriset gånger 2,5 för att nå en rimlig marginal. I så fall skulle butikspriset ligga på 1277 kr. Höjer man till 1 295 så har man ett pris som klingar bra i konsumentens öron, och man har täckning för garantier och ångerköp. I det här fallet har man en marginal på 800 kr per set, vilket skall täcka löner och hyreskostnad, vilket är de troligen största kostnaderna för en butik. Sedan tillkommer det massa andra kostnader med.

Nu när jag (lite förenklat) visat hur prissättning gått till, känns det fortfarande som att 1600 kr är ett orinligt pris, och att vi konsumenter luras att köpa en vara för 25 dollar till överpris?

Om priset är orimligt eller ej vet jag inte (dvs om marknadsföringen är oetisk), det enklaste vore att kolla prisjakt/pricerunner och googla. Sedan kan man titta på några av de större kedjorna, vad säljer de sina knivar för? Så skulle jag ta fram marknadspris på en vara som inte sålts tidigare i Sverige.

Sedan finns det en hel del felaktigheter i artikeln på knyt.se. Enligt dem så finns det inga kontaktuppgifter/organisationsnummer på siten. Det gör det. Så svårt är det väl inte att klicka på ”om oss” och läsa längst ner på sidan?

Nu till knäckfrågan. Har de här konsumenterna lurats? Jag tycker inte det. I slutänden gjorde den som sålde knivarna en vinst om 10 kr per knivset (tillkom det ytterligare kostnader så gick nog den här dealen med förlust för säljaren). Priset konsumenterna betalade var rimligt. Hur kvaliteten var på knivarna går ju inte att uttala dig om.

Men om du köper en vara, då är det DU som har skyldighet att se till att du inte blir lurad. Har du inte tid/ork/kunskap så får du gilla läget. Så här är det:

  1. Allt du har i ditt hem går att köpa extremt billigt i Kina. Mycket billigare än vad du betalt för det.
  2. Priset på en vara sätts utifrån vad säljaren tror att det går att ta ut för den. Det har inget med tillverkningskostnad eller grossistpris att göra
  3. Verkar det för bra för att vara sant så är det så.

Och alla som arbetat med konsumentförsäljning vet att argument som 70% rabatt, ta 3 få det billigaste gratis och så vidare fungerar. Konsumenter vill ha saftiga rabatter, då flockas vi som flugor kring sockerbitar. Det är därför Groupon, Lets Deal, Dalani etc faktiskt fungerar.

 

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *