Jaktturism — ett etiskt dilemma eller effektiv viltvård?

En Eland Livingstone

Jag har funderat en hel del på jaktturism. Jag ser det till viss del som ett etiskt dilemma.

De två meningarna var den tankebanan som detta inlägg började med. Mina tankar har utvecklats sedan dess.

På ena sidan. Alltid kul och spännande att åka utomlands. Vilken känsla att jaga Zebra, babian, Eland Livingstone, Bush Pig eller kanske en Guinea Fowl?

Kanske till och med ta en trofé med sig hem…

Varmt väder, exotiskt resmål (Sydafrika i det här fallet) och en bra upplevelse med jaktkompisarna.

Bush pig. Frågor på det?

När jag jagar hemma gör jag det för viltvård. För att se till att de starka djuren överlever och jag förkortar de lidande djurens liv. Köttet delar vi upp mellan oss eller så är det predatorer som svartfågel, räv och grävling som jag ser till att de inte förstör tillväxten i viltstammarna

En typisk Guinea Fowl

Men att åka till ett annat land och jaga? Det skulle vara skithäftigt för att vara ärlig. Men är det inte bara nöjesdödande just för att kunna skryta?

Lite länkar om vad jaktturismen i Namibia och Sydafrika faktiskt bidrar till:

https://businesstech.co.za/news/business/206214/how-much-you-pay-to-go-trophy-hunting-in-south-africa/https://businesstech.co.za/news/business/206214/how-much-you-pay-to-go-trophy-hunting-in-south-africa/https://businesstech.co.za/news/business/206214/how-much-you-pay-to-go-trophy-hunting-in-south-africa/https://businesstech.co.za/news/business/206214/how-much-you-pay-to-go-trophy-hunting-in-south-africa/

Läs speciellt den sista artikeln. Skall du bara läsa en så är det definitivt bara den artikeln du skall läsa. Det finns 15 miljoner “acres” som används till boskap och odlingar. Det finns 15 miljoner “acres” som mestadels privata markägare avsatt till jaktturism. Det finns ca 20 miljoner djur på dessa marker. För 50 år sedan fanns det mindre än 500 000 djur på samma yta! 2013 var det 0,002% av viltet i Sydafrika som fälldes vid jaktturism.

Hunting tourists spent a conservatively estimated R1.072 billion in South Africa in 2013, an increase of 32% on 2012’s R811 million, according to the latest statistics from the Department of Environmental Affairs (DEA).

The DEA statistics show that 7 638 hunts by overseas hunters took place in 2013 (2012: 8 387), during which 44 028 trophies (2012: 40 866) were taken. Income from species fees (the fee a hunting outfitter pays a landowner to harvest an animal) amounted to R757.6 million (2012: R574.0 million) and income from daily rates (the fee a client pays a hunting outfitter) came to R314.4 million (2012: R237.0 million) for a total of R1.072 billion.

Dags för en liten fotnot. 1.072 billion är alltså 1 072 000 000. Och omräknat till Svenska kronor blir det

Jaktindustrin drog alltså in 745 372 320 kr. Då är de normala “turistpengarna” borträknade såsom hotell, transporter, souvenirer, mat, dryck etc. En 11 nätters jaktvistelse kostar ca 17 000 kr (tog bara ett exempel jag fick erbjudande om härom dagen), med all inclusive, guider, transporter, transfer etc.

Vad händer om vi förbjuder jakt?

Kitshoff compares South Africa’s current model for sustainable wildlife conservation to Kenya, which imposed a ban on hunting in the 70’s and has lost 85% of all its game.

Kenya refereras av flera och inte som ett positivt exempel.

Professor Melville Saayman, an expert in tourism research in economic environs from South Africa’s North West University, similarly references Kenya when discussing hunting bans.

“[Kenya] banned hunting and currently have a huge game poaching problem, so much so that some of their species face total extinction. Case studies from South Africa have shown that, as soon as the hunting of a species is allowed, it leads to the breeding as well as conservation of the particular species,” he argues.

I Botswana har de förbjudit trophy hunting. Vad hände då?

If trophy hunting were to be banned in South Africa, as the Botswana government has decided to do in their own country, private land owners would stop investing in wildlife and divert their interests to cattle, crops or more financially viable endeavors. Effectively, banning hunting in South Africa would contribute more to the decline of certain animal species than it is currently widely believed hunting does.

Det kanske är cyniskt, men marken i denna region av världen är värd mycket. Hur skall markägare få ut mesta möjliga från den?

It is a tough fact that, on the African continent, anything that does not pay for itself quickly vanishes. Unless wildlife earns its keep as a renewable resource, it is doomed.

Det är alltså jaktindustrins pengar som håller djuren vid liv, märkligt nog. Något ironiskt.

Vad säger jaktmotståndare?

“We pour so much money into saving large animals in the wild and here you are hunting them to extinction. Humans will not be happy until there is nothing left,” writes Teresa from Australia.

Och ett annat citat

“Wouldn’t you derive as much satisfaction and money in helping to preserve endangered wildlife instead of trying to destroy it?” asks Melanie from the USA.

Det är lätt att kriga bakom tangentbordet. Att sätta sig in i en komplex situation, att läsa på och studera omvärlden är betydligt svårare. Det här var två exempel på trevliga kommentarer. Dödshot, hat, otrevligheter och allsköns dynga finns det än mer av tyvärr. Haters gonna hate

Vad säger experterna?

“Without hunting there would be no incentive for investing in game, and without hunting many species in South Africa would already be extinct or on the verge of extinction,”

Samt att:

“Additionally, thanks to hunting, our sable, bontebok, wild ostrich, Cape mountain zebra, black wildebeest and many other species have been brought back from the brink of extinction and have successfully been reintroduced into areas where they had become locally extinct.”

Additionally betyder alltså att tack vare inkomsterna från jakt så frodas nu många djurarter. Till och med sådana som var på gränsen till utrotning tidigare! är många djurarter nu.

“We wouldn’t have white rhino today if it wasn’t for trophy hunting,” she says. Despite the relentless poaching epidemic, South Africa is still home to almost 90% of the world’s rhino population.

Noshörningen är nästan utrotad i världen. Förutom i Sydafrika där 90% av världens population finns. Sable, Bontebok, Vilda strutsar, Cape Mountain Zebra, Black Wildebeest och många fler har alltså överlevt. Så här ser dessa djur ut:

Noshörningen hade inte överlevt utan jaktturismen
Sydafrikanska Sable:n var lokalt utrotad, men har kommit tillbaka med hjälp av jaktens intäkter
Bontebok har kommit tillbaka efter jaktturismens inträde
Black Wildebeest var också utrotad. Tack vare jaktturismen har den kommit tillbaka
Struts finns det gott om. På strutsfarmer. Vilda strutsar var sällsynta på gränsen till utrotning innan jaktturismen kom igång

Det är inte ett etiskt dilemma — det är viltvård helt enkelt

Det här lär ju sticka i ögonen på militanta djurrättsorganisationer, jaktsabotörer och andra med liknande åsikter. Det är alltid lika kul. Deras kärlek för djuren kommer alltid upp som någon form helgonförklaring av dem själva. Att de sedan inte hjälper ällingar överleva, ge rået gömslen och bete, se till att de friska exemplar kan frodas och att sjuka, missbildade och skadade djur inte lider, det verkar alltid förbises.

När jag åker på en jaktresa går mina pengar till att säkerställa viltets fortlevnad. Genom mina pengar återuppstår utdöda djur. Mina pengar möjliggör att utrotningshotade djur inte dör ut.

Du som vill kritisera mig för en jaktresa, hur mycket pengar har du lagt på att “Additionally, thanks to hunting, our sable, bontebok, wild ostrich, Cape mountain zebra, black wildebeest and many other species have been brought back from the brink of extinction and have successfully been reintroduced into areas where they had become locally extinct.”

Frågor på det?

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *