Bara det är lite konstigt. Att springa. En tävling…
The Color Run
Nu var ju Color run en tävling med mer fokus på att ha kul, att kasta färgpulver och att ha roligt. Sa jag att man skulle ha roligt?
5000 pers och massa färg i luften. Alla klädda i vita tshirts dessutom. Redan innan starten så hängde färgen i luften
Massa folk som köar, dansar, gör vågen och kastar färg. Hur kul som helst! Du behöver förresten inte säga något, jag behöver öva på att ta selfies!
Vid varje kilometer så fanns det färgbombningsstationer. Här är den gula (efter första kilometern) som öste på med bra musik, hejjarop och inte minst färg. Ett tips är att hålla munnen stängd i färgbombningsområdet…
Selfie efter 1 km, gult!
Selfie efter 2 km. Jag fick väldigt lite färg i ansiktet av någon anledning?
Efter 3 km och den gröna färgbombningen så smakade det bara grönt i munnen på mig. Håll munnenstängd var ju tipset. Tess ser ut som att hon huggit huvudet av en zombie. Tjejen i bakgrunden ser ut som att hon håller på att avlida eller något…
Efter vattenspridare och den blåa bombningen vid 4 km så hade jag fått lite till i ansiktet. Tess ser ut som att hon kommer från Bravehart 2 inspelningen. Nästan så jag funderar på om jag verkligen försökte fota folk i bakgrunden. Dame Edna kanske vill ha tillbaka sina glasögon?
Efter 5 km var vi i mål. Skrattfest hela vägen!
Lite mer färg nu. Och mer skulle det bli!
Var femte minut så slängde alla upp färgpulver i luften. Mitt i folkmassan så var det som enlützentjock dimma, fast av färg…
Fullt av färg!
Sådär såg färgbombandet ut på håll, när man inte stod mitt i det
Färgsmurfen på pendeltåget på vägen hem. Gissa om folk tittade konstigt på oss. Konstigt, fast sådär typiskt Svenskt…
På min instagram har du en snygg animerad gif över färgbombningen