Går det att straffbeskatta bort folks behov och vanor


En intressant artikel på DN idag är att trängselskatten borde fördubblas.

Man lyfter nu en diskussion om att straffbeskatta folks behov att transportera sig. I artikeln sägs bland annat

”Röster höjs även om att införa en trängselskatt på andra håll i Stockholmsområdet. Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill att Essinge leden ska avgiftsbeläggas för att minska trängseln.

– Då skulle det inte behöva vara några köer. Jag tror att alla partier inser att det är nödvändigt, säger Per Bolund, MP-oppositionsråd i Stockholm.”

Jag tvivlar på att det kommer hjälpa. Det finns inga andra alternativ när man behöver transportera sig från ena sidan av stan till den andra. SL är inget alternativ så länge de får bedriva kollektivtrafiken så inkompetent som de gör idag.

Att miljöpartiet och vänstern har dålig koll på röstarnas vardag var väl ingen nyhet, och att de skulle komma med det här förslaget förvånar väl ingen?

Skatta och straffa är ju deras paroll, hellre det än hållbara lösningar som fungerar.
Stockholm växer och fler har behov av att åka i, runt och genom stan. Lös problemet istället för att komma med förslag som hindrar.

Ibland är det kö på essingeleden av andra orsaker, den här gången tack vare/på grund av Polisen och Kronofogdemyndigheten.

4 thoughts on “Går det att straffbeskatta bort folks behov och vanor

  1. Anonym

    En avgiftshöjning skulle få människor att fundera på om bilen är det mest nödvändiga valet av färdmedel. Eftersom jag själv åker buss in till jobbet på morgonen, vet jag hur många fordon som bara innehåller en passagerare. Man kan då ställa sig frågan, ska alla dessa människor använda bilen i tjänsten, ska de plocka upp varor som är för skrymmande att ta på bussen? Ska de åka till lantstället efter jobbet? Mest troligt är de precis som många andra på väg till/från jobbet. Trängselskatter är det mest träffsäkra sättet att beskatta de människor som varje dag åker till jobbet i egen bil av ren bekvämlighet. Ökad bensinskatt slår hårt mot de som faktiskt måste använda bilen pga av dåligt utbyggd kollektivtrafik, storstadsbor har oftast en myriad av möjligheter att ta sig till jobbet på morgonen, varför inte styra valet av resmedel med ekonomisk incentive för att få människor som inte behöver bilen, att lämna den hemma.

    1. Det var ju det man sa om miljöavgifterna när de infördes från första början, att det skulle få folk att tänka till. Eftersom det blivit så enkelt att betala trängselskatten så ser de flesta inte ens det som en extra avgift, utan bara som ytterligare en ökning i ägandekostnaden att ha bil.

      Det går inte att tvinga bort ett beteende utan att först införa något bättre. Kollektivtrafiken i stockholm klarar inte fler resenärer. Söderledstunneln, essingeleden, klarastrand, haga norra, kista, sollentuna etc etc. Alla köer varje dag är ett symptom, och problemet är att fler använder bilen varje dag än vad det finn utrymme till. Det hjälper inte att bara belägga förbifarten med en kostnad, transportbehovet finns i alla fall.

      Nästa steg i det här resonemanget du för är att tvinga folk att bo nära sin arbetsplats.

      Nästan alla transporter med bil är 5 km eller kortare. Handla, hämta/lämna på dagis/skola/fritids/träning, egen träning etc etc. Man kommer inte åt något av dessa okynnestransporter med avgifter på essingeleden eller andra stora trafikplatser. Och det är de korta transporterna som är det stora problemet.

  2. Björn Abelsson

    Stockholm behöver inga nya vägar och ingen utbyggd kollektivtrafik. Det enda som behövs är ett effektivare utnyttjande av den infrastruktur och de fordon som redan finns. På Stockholms infarter under högtrafik sitter det i genomsnitt 1,1 personer per bil. Antalet tomma bilstolar som kör in till City är större än det totala antalet sittplatser i kollektivtrafiken på samma sträcka under samma tid. Teoretiskt skulle alltså ett effektivare utnyttjande av de tomma bilstolarna kunna ersätta hela kollektivtrafiken.

    Vad behövs då för att få fler att samåka? Tekniska system för att matcha resbehov i realtid finns redan, se exempelvis http://www.citihaiq.se eller http://www.avego.com. Det som saknas är sociala, ekonomiska och juridiska regler som gör samåkning säker, attraktiv och billig.

    Ett första steg vore att tillåta bilar med fler än en person i att köra i kollektivkörfälten. Detta skulle öka incitamenten för samåkning högst väsentligt. Om man sedan fördubblar trängselskatten och utökar den till att omfatta även Essingeleden blir det ännu mer attraktivt att samåka. På sikt bör samåkning integreras i kollektivtrafiken – den som åker med betalar normal SL-taxa och den som skjutsar får ersättning i nivå med SL:s genomsnittliga kostnader per personkilometer under den tid på dygnet som samåkningen sker.

    En personbil står stilla i genomsnitt 23 timmar per dygn och har bara en passagerare under den timme den körs. Inget annat tekniskt system utnyttjas så erbarmligt ineffektivt. Effektivt utnyttjad skulle personbilarnas transportkapacitet kunna vara 100 gånger större än vad som utnyttjas i dag. Med samåkning och bilpooler kan vi komma åtminstone en bit på vägen mot ett mer effektivt resursutnyttjande. Bättre och billigare för alla!

    Björn Abelsson

    1. Jag tror inte på samåkning. Sorry, men så är det. Folk klarar ju inte ens av att hälsa på sina grannar, eller be någon att sluta om de stör. Och som spårinfrastrukturen är byggd i Sverige måste frakttåg, fjärrtåg och lokaltåg samsas. Menar du att man skall samåka från Karlstad till Stockholm och skicka last från Sundsvall till Travemunde i samåkningsbilar.

      Du får jättegärna berätta för mig hur jag skall samåka från Västerhaninge till Arlanda och få förutsägbarhet och pålitlighet i det.

      Finns det exempel på fungerande samåkning i städer med 1-5 miljoner innevånare?

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *