Har du suttit hemma och väntat på en paketleverans, och inte fått något? Har du suttit och refreshat postens kollisökning bara för att rätt vad det är mötas av beskedet att de inte kunde leverera för att det inte var någon hemma.
Jag har det. Vi har inte öppnat dörren när Posten ringde på – trots att hela familjen (6 pers plus hund) varit hemma. Jag har inte svarat när de ringt – trots att jag inte haft ett enda missat samtal i samtalslistan. De har inte kommit in, för de hade ingen portkod – vi bor i radhus. De hittade inte – vi har inte ändrat adress på +10 år och andra hittar hit
Bara för att förtydliga, så här ser min hemarbetsplats ut:
Jag sitter i köket. Det är fönster ut mot trädäcket och där är dörren. Ibland när ungarnas kompisar ringer på dörren så öppnar jag fönstret istället och säger att M inte är hemma. Jag når handtaget på ytterdörren från där jag sitter. När man ringer på ytterdörren så ser man in i köket (om någon ringde på dörren nu skulle de se texten i det här opublicerade inlägget).
Det är inte en gång, utan otaliga gånger som jag väntat på leveranser (till företaget eller till någon i familjen) och det inte kommit något.
Nu senast så var adressat okänd. Paketet låg på bil, på väg till oss. Då helt plötsligt blir vi okända trots att posten klarar av att leverera brev till oss varje dag. Trots att bilen hittade hit inte mindre än tre gånger vid förra leveransen. Och som sagt, adressen har inte ändrats de senaste +10 åren. Men ändå så lyckades inte den stackars åkaren hitta hit. Jag ser framför mig hur den stackaren irrar omkring i västerhaninge och desperat letar efter vår adress. Åkaren har vare sig karta, gps eller lokalsinne – han kanske till och med är rädd för att köra vilse, så han bränner tillbaka till Posten företag center i Haninge industriområde.
Så för att få försändelsen, där frakten är betald så får vi lägga tid, bensin och bilkostnad på att åka till Postens företagscenter, köa i 20 minuter och sedan få paketet, knöka in det i bilen och åka hem igen. Det är tid och pengar som Posten slösat bort, som jag inte får ersättning för.
Gången innan så var försändelsen lastad på bil, de ringde på min mobil men jag svarade inte. Det stod rätt nummer på försändelsen, för det dubbelkollade jag med centralen efteråt. Däremot så hade jag nga missade samtal på mobilen. Och inget inpratat meddelande. Så man måste ju fundera vart de ringde?
Åkaren som körde ut leveransen dagen efter krånglade även han. Först hittade han inte, sedan hittade han. Därefter så vägrade han att backa in, för det var för trångt. Saken är den att betydligt högre och bredare lastbilar har backat in, från Posten, från DHL och även andra logistikföretag. Sa jag att det var veckans sista arbetsdag och att jag var dagens sista leverans? Inte för att jag på något sätt tror att det påverkar en professionell aktörs beteende…
Den åkaren höll på och krångla ytterligare, men efter lite övertalning så gick det att få den hemleverans jag betalat för. Att frakta ett kolli på 100 kilo är inte helt simpelt utan pall-lyft, men jag var övertygande nog för att han skulle skärpa sig.
Det här är bara några få exempel. Roligast var när en speditör hävdade att posten inte levererade företagsförsändelser till privatadresser (vi har firman registrerad på hemadressen). DHL, UPS och Schenker hade inga sådana betänkligheter, och Posten hade inga problem med sådana leveranser innan den åkaren, och inte heller efter. Antar att den åkaren hade annat avtal med posten än alla andra?
Jag tror inte heller att jag är ensam om detta. Flera på twitter och facebook har skrivit om liknande upplevelser. Har du varit med om något liknande? Jag misstänker det…
Därför startar jag nu gruppen ”Jag som faktiskt var hemma men Posten påstår att jag inte var det” på facebook. Jag vill inte starta en hatgrupp utan bara något som kan samla alla vi som upplevt detta, så att vi kan påverka Posten så att de förstår att det är ett riktigt problem, något som deras kunder lider av.
Letar man efter Posten i sociala medier så är de svårhittade. På facebook heter de ”E-handlarens bäste vän” och på twitter är de representerade av @arnepaposten Arne bloggar också på E-handelsbloggen.nu
Som du märker är ehandelsfokuset stort, men mer på handlarens sida än på handlarens kunders sida. Och det är där som de här problemen uppstår.
Kunden köper en vara. I varans pris i går det frakt. Butiken köper frakten av Posten. Posten fallerar med leveransen. Vem är det då som man som kund vänder sig till? Posten Kundtjänst? Butiken? Distributionscentralen (som ändå bara går på vad åkaren säger)?