En klassiker när man pratat träningsnutrition är att man skall äta mer än vad man gör av med för att lägga på sig muskler (kräver att man tränar!!) och att man skall äta mindre än vad man gör av med för att deffa.
Det är en enkel sanning som de flesta kan förhålla sig till.
Efter mätningar så vet jag på ett ungefär vad min kropp gör av med (ungefär eftersom det inte går att säga exakt hela tiden) så jag vet ungefär vad jag behöver äta.
Därför kör jag en vecka nu där tanken är att dokumentera det jag äter. Inte en #didieatthis period utan en vecka där jag observerar mitt eget beteende utan att ändra i ätandet. På det sättet kan jag sedan analysera vilka ändringar jag behöver göra, och i vilken omfattning jag behöver ändra.
Nackdelen med att göra det är att man lätt blir dum i huvudet. Efter ett tag cirkulerar allt kring aten, och allt behöver vägas och analyseras. Sorgligt men sant!
Det bästa är att det är första veckans som är riktigt jobbig. Lagar man maten själv så går det ganska lätt att registrera allt och få hygglig översikt på ätvanor och makronutrientfördelning.
Så här ser det ut idag. Tänker inte analysera det, men det är tydligt att totala intaget är för lågt och fördelningen lite sned. Sedan är det lite kul att den dagen är en lågkolhydratdag enligt SBUs definition
Jag använder Daily Burns Tracker för att logga mat, har använt den till och från i flera år och den blir bara bättre. Det jag gillar bäst är möjligheten att lägga till egna recept och få hela näringsbiten automagiskt uträknad.
Om du funderar på att göra något liknande så vill jag utfärda en varning. Det är stor risk att du triggar någon form av tvångstankar eller ätstörning. För mig brukar det bli att jag äter sådant som jag redan har lagt in i Daily Burn så att jag inte behöver fundera så mycket på loggandet (de flesta äter ändå bara sådant som de brukar äta). Och att jag väger maten konstant…