Bränsle – hur mycket får du lagra och hur länge håller det?

Bränsle är bra att ha till mycket. Bensin, gasol, diesel, fotogen, eldningsolja och mycket annat är sådant du vill ha hemma innan krisen slår till.

Södertörns brandförsvarsförbund skriver så här om att lagra bränsle:

Grundregeln är att du inte får förvara mer brandfarliga varor hemma än vad du har behov av i ditt hushåll. Med detta menas att t ex att en villaägare får ha 1 Gasolflaska till gasolgrillen, en reservdunk med bensin till gräsklipparen och bilen och diverse mindre behållare te x lacknafta, rödsprit etc. Villaägaren kan i detta exempel formellt ha mer brandfarliga produkter hemma men har han/hon inte behovet ska inte mer produkter finnas i hemmet.

Gränsen för när tillstånd till hantering av brandfarliga varor krävs är:

• Gasol max 60 liter (flaskornas volymer som räknas)
• Annan brandfarlig gas max 5 liter (flaskornas volym räknas)
• Brandfarlig vätska max 100 liter
• Vätska för uppvärmning t ex oljecistern till oljebrännare 10 000 liter

Om du hanterar mer än dessa volymer krävs tillstånd.

MSB har en mycket bra folder om hur mycket du får lagra. Var du bor, hur du bor och vad du lagrar var skiljer sig och det är därför viktigt att du läser på så att du inte bryter mot några lagar. Länk till MSB har du här. 

Hållbarhet på bensin, diesel, fotogen, gasol och mycket mer

En utmaning är när du lagrar bränsle och brandfarliga vätskor är att hålla koll på när det är dags att rotera det. Först bör du veta hållbarhet.

Hur länge kan jag lagra gasol

Gasol i sig har inget bäst före-datum, men flaskorna behöver kontrolleras med 10 års mellanrum om de ska fyllas på nytt.

Hur länge kan jag lagra bensin

Bensin är en blandning av olika kolväten med 5-10 kolatomer och kokpunkt  mellan 30-190 ˚C. De lättflyktiga kolväten dunstar efter en tid, vilket gör motorn svårstartad.  Utfällningar kan förekomma vid mycket lång lagring när alla flyktiga ämnen dunstat och bara lämnat kvar tillsatsämnen. Hållbarheten är normalt 2-3 månader, men den kan kan förlängas upp till 18 månader genom att använda en trycktät behållare som är helt fylld och förvaras svalt. Det finns också tillsatsämnen man kan blanda i sin bensin för att förlänga hållbarheten.

Min erfarenhet är att bensin jag lagrar ( i 20 litersdunkar) får betydligt prestanda efter ca 3 månader. Ta VMA testet till hjälp och rotera bensinen i lagret då!  

Alkylatbensin

Dyrare och renare bensin som kan förvaras i 3-5 år.

Fotogen

Fotogen är en blandning av olika kolväten med 10-16 kolatomer och kokpunkt mellan 150-300 ˚C. I rätt behållare kan det lagras i 10 år.

T-röd dvs Etanol

T-röd är varumärket och innehållet är etanol. Etanol kan du i princip lagra i oändlighet. Det kan dunsta om inte behållaren är tät däremot. För längre lagring rekommenderas att du lagrar t-spriten upp och ner, dvs med korken nedåt så slipper du att luft kommer in.

Etanol kan oxidera och blir då en aldehyd. Det har mindre betydelse för förbränning men är bra att känna till..

Lampolja, lysfotogen, tändvätska

Är oftast samma sak, en blandning av olika kolväten med 10-13 kolatomer (dvs en delfraktion från fotogen). Även lacknafta från vissa tillverkare kan ha precis samma innehåll. Lampolja har ibland ett snävare intervall av kolväten med bara raka kedjor och har därmed troligen genomgått något extra reningssteg och skulle därför kunna innehålla lägre andel av skadliga föroreningar. Tändvätska är vanligen det billigaste av dessa bränslen. Precis som fotogen går dessa bränslen att lagra mycket lång tid.

Diesel

Diesel är precis som bensin en blandning av olika kolväten, men  med 10-22 kolatomer och kokpunkt mellan 180-320 ˚C. Hållbarhet på diesel är ungefär 12 månader, men det beror väldigt mycket på lagringstemperatur och lagringsbetingelser.

Diesel dunstar inte lika lätt som bensin, men det finns vissa bakterier som kan äta ren diesel under förutsättning att det finns små mängder vatten i dieseln. Detta leder till bakterietillväxt i bränsletankar och bränslesystem som får stå en längre period. Bakterierna kan sedan sätta igen bränslesystemen och orsaka skador på motorerna.

Idag får man blanda in upp till 5% fettsyrametylester (FAME), till exempel rapsmetylester (RME) i diesel. Metylestrarna kan tillverkas från förnyelsebara råvaror och är därför bra ur klimatsynpunkt, men de ökar på problemet med dieselbakterier, dels genom att fler typer av bakterier kan äta metylestrar och dels genom att de gör att dieseln tar upp mer vatten. Precis som för bensin finns tillsatsämnen man kan blanda i sin diesel för att förlänga hållbarheten.

Villaolja

Villaolja eller eldningsolja är en ganska odefinierad blandning av kolväten. Det finns t.ex. olika varianter beroende på om den ska kunna förvaras vid låga temperaturer eller inte och med begränsat svavelinnehåll. I princip kan det kemiskt ses som en smutsigare variant av diesel och precis som med diesel kan det börja växa bakterier i tankarna om det finns vatten närvarande.

Bioolja

Bioolja är ett samlingsnamn för olika restprodukter framställd ur biomassa från raps, majs, solros eller soja. Den används uteslutande till uppvärmning och inte som fordonsbränsle. Tester har visat att det olljan går att lagra i två år under idealiska förhållanden.

Tallolja

Tallolja och tallbeckolja är olika fraktioner från råtallolja. Oljan är svårlagrad efter som den kan sedimentera i förvaringstanken och den är också korrosiv och reagerar med metalltankar. Dessutom luktar den väldigt starkt av sulfat.

Pellets

Pellets och pellets är gjorda av sågspån och kan lagras i väldigt många år om de lagras torrt och inte i allt för stora och kompakta högar (eftersom högarna kan alstra värme av sig själv genom nedbrytningsprocesser).

Ved

Ved kan lagras i princip hur länge som helst om den lagras på rätt sätt, men ved som legat i flera år blir väldigt torr och brinner fortare och häftigare än normal ved.