När jag föreläser så visar jag ofta utrustning och hur jag tänker kring multi use och kvalitet. Den vanligaste frågan jag får är
Kostar det inte massa pengar att preppa? Jag har inte råd att vara förberedd
Det kan det göra, men det är inte ett krav. Köper du prylar och sedan försöker hitta ett användningsområde till det blir det dyrt. Shoppar du utan kunskap blir det dyrt. Har du ingen riskbedömning så kommer det bli riktigt drygt.
En av de absolut viktigaste faktorerna bland mina prylar är just multi use, multipla användningsområden (multi use är kortare och enklare att skriva). Det är få saker som kan användas till enbart en sak (förutom förstahjälpen utrustning och några andra saker.
Här finns en riktigt bra genomgång av Dyrt, billigt, prisvärt och kostsamt så kan du lära dig skillnaderna. Särskilt APK variabeln är intressant i mitt tycke.
Trestegsplanen för att preppa smart och prisvärt
Steg 1 – skaffa dig kunskap
Kunskap är makt och det är gratis. Lägg en stund varje dag på att läsa på om något. Jag gillar att testa saker vilket också ger kunskap. Kunskap gör också att du kan undvika prylgalningar, foliehattar och troll vilket besparar dig både tid och pengar
Steg 2 – gör en riskbedömning
Vänj dig snabbt vid att alla preppar utifrån sina förutsättningar, förutfattade meningar, riskbedömningar och hjärnspöken. Vad vill du vara förberedd för? Att fly landet? Att kunna vandra i norrlands inland? Strömavbrott, MRSE?, Ekonomiskt sönderfall?, Bugga in?, Bugga ut?, inställda tåg?, soppatorsk/insnöad i bilen?
Allt detta leder till att du behöver sätta dig ner i tio minuter och skriva ner de hot du kommer på (inventeringsfasen). Under ytterligare 10 minuter rangordnar du dessa utifrån hur troligt du tror det är att de skall inträffa (sannolikhetsfasen) och hur svåra/farliga dessa skulle vara för dig och din familj (prioriteringsfasen).
De tre första på denna lista är de som har störst påverkan på din familj och som är troligast att det skall inträffa. De tre följande kan hända eller är sådant som oroar dig. De tre sista är de som du behöver fundera på och ha en plan för, men int enågot du behöver fundera mer på.
Vi börjar nu med punkt 1-3 på listan. Ta den första punkten och lägg upp en plan för hur du skall agera när detta inträffar. Vilka beslut behöver tas? Vilka actions behöver du ta? Är du beroende av andra? Vad är ”säkert läge” för dig i detta scenario och hur skall du psykiskt, fysiskt och geografiskt ta dig dit. Detta är scenarioplaneringen.
När du är klar med scenarioplaneringen så har du ett antal listor.
- Vilken utrustning behöver du? (utrustningslistan)
- Vilka förnödenheter behöver du? (matlistan)
- Vilka beslut skall du ta? (beslutslistan)
- Vilka är viktiga personer? (kommunikationslistan)
- Vilka sårbarheter har du (sårbarhetslistan)
Dessa listor bör testas, kritiseras, uppdateras och gås igenom med jämna mellanrum.
Riskbedömningen är det viktigaste du kan göra i ditt arbete att vara förberedd. Slarvar du här blir det dyrt och kostsamt. Och du kommer förbereda dig på helt fel saker med helt fel utrustning.
Det intressanta är att när du gjort punkt 1 med alla faser, listor och steg så tittar du på punkt 2 på din inventering. Det är ytterst lite utrustning, förnödenheter, beslut, personer och sårbarheter som kommer behöva ändras. Det gör att du kan enkelt ta allt material från Punkt 1 och använda det med punkt 2 och bara uppdatera det som behövs. Samma sak med punkt 3 – 6.
Steg 3 – skynda långsamt
Med alla listor du nu har skall du nu göra det som får störst effekt med minst pengar först. Den utrustningen, förnödenheterna etc som du behöver som mest och går att använda i flest scenarios hamnar överst på inköpslistan. Sedan är det bara att rangordna utifrån KPA och multi use.
Listan behöver också en budget. Hur mycket får du handla för per månad? Det finns ingen anledning att köpa allt på en gång, eller att köpa alla coola prylar på en gång. Om du sätter 500 kr per månad som budget (eller den siffran som fungerar med din ekonomi) för dina inköp så köper du det viktigaste först utifrån din budget och inget annat.
Sprid ut kostnaden för förnödenheter
Du kan använda samma tänk vad gäller förnödenheter. Om du köper en extra sak (till exempel 1 kg ris) när du handlar och gör detta varje gång du handlar så kommer du bygga på ditt lager av förnödenheter.
Rotera ditt lager genom att köpa det du äter och använd av lagret när du skall laga mat. Då använder du det äldsta först. Skall du till exempel laga korv stroganoff med ris så tar du av riset du har hemma men köper ändå hem mer. Vet du inte hur du lagar mat med bönor, linser eller liknande så köper du inte det till ditt lager.
På det här sättet preppar du smart och gör dig förberedd på det mesta/värsta. Att vara förberedd kostar inte pengar om du är smart när du preppar.