Att välja drönare

Att skriva en text om att välja drönare 2018 är vanskligt. Utvecklingen bland drönare går otroligt fort och att säga att ”en” drönare är bättre än andra går inte. Utan att bli för teknik eller märkessspecifik går jag här igenom olika faktorer som kan påverka ditt drönarköp. Utifrån detta så kan du söka på det du tycker är viktigt för att hitta en drönare som passar dina behov och din budget.

Med det sagt, det jag tycker är viktigast i prioritetsordning:

1. Flygtid
2. Räckvidd
3. Manöverbarhet
4. Follow me och Obstacle Avoidance
5. Payload

Hittar jag två som jag tycker om som är likvärdiga så är det ljudnivån som får avgöra.

De två jag skulle välja mellan i dagsläget är DJI Spark eller Parrot Anafi och det skulle inte vara ett lätt val. Anafi är min favorit just nu, just för att den är tystare än de andra. Du vill däremot köpa ett extra batteri direkt (ca 99 USD) för att få mer flygtid. Känner du för att riskera att bränna 600 kr utan att veta exakt vad du får så är diverse flash sales som annonseras på bland annat facebook ett alternativ. Jag har inte testat just denna (än) men jag misstänker att kvaliten är ungefär på samma nivå som andra leksaksdrönare.

I dagsläget är det en fyrklöver av drönartillverkare som dominerar marknaden. DJI med kioskvältaren Phantom 4. DJI har också den billigare DJI Mavic Air samt budgetvarianten Spark. Parrot (Bebop 2 FPV eller Disco) är för de som gillar racing och Gopro har äntligen kommit med en vettig flygplattform till sina kameror Karma (Hero 6). Sedan har vi kategorin leksak där till exempel Hubsan X4 plus 107P (eller det mesta som finns på Teknikmagasinet under 2000 kr) är ett bra exempel. Få funktioner, plastig, dålig om någon kamera och batteritid på 7-10 minuter.

Oavsett vilken drönare du väljer så tycker jag att du skall köpa en billig leksaksdrönare. Med den lär du dig att flyga och slipar dina färdigheter som drönarpilot. Testa gränser, lär dig hovra, manövrera etc. Du slipper gråta blod över dyra reservdelar när du kör sönder den!

Steg 1, sätt en budget

Först måste du bestämma en budget. Vill du lägga under 1 000 kr, 5 000 kr eller 10 000 kr? Eller mer?Det kan ju hända att du hittar funktioner hos en drönare som gör att du väljer en annan budget än din tänkta. Men börja någonstans.

Steg 2, vad är syftet

Vad är syftet med din drönare? Skall du leka med den, flygracing med den? Fota/filma med den? Skall den användas för övervakning? Hitta vilt? Skrämma andra? Kunna leverera saker till andra?

En racingdrönare kan med fördel användas för rekognosering, skrämselmanövrar och övervakning. En kameradrönare brukar inte vara lämplig för hårda girar och snabba höjdförändringar.

Steg 3, vilka funktioner är viktiga för dig

Vissa av de här funktionerna hittar du i specifikationerna, andra får du leta reda på via google, youtube och annat.

Flygtid

Flygtiden bestäms av batterierna. Generellt sett så har billigare drönare kortare flygtid. Det är få drönare som idag kommer upp i mer än 30 min kontinuerlig flygtid. Hittar du en billig drönare där de skriver om lång flygtid är det med största sannolikhet så att de menar att du kan flyga 7 minuter, sedan får du byta batteri och har du då tre batterier så får du 21 min flygtid. Sedan är batteritiden mer eller mindre skamlösa lögner. Det är som med bränsleförbrukningen på bilar.

Ljudnivå

Alla drönare låter fruktansvärt mycket. Racingdrönare tenderar att låta mer då de är byggda för fart.

Manöverförmåga

En racingdrönare är gjord för att flyga runt på en tredimensionell bana med massa hinder, så svänga snabbt kan den. Detta är extra viktigt om du tänker använda drönaren för överraskningsbesök och skall titta in hos någon och hur det ser ut där.

Hastighet horisontellt

Till exempel kan DJI Mavic flyga i 65 kh/h (ca 18 m/s). Visserligen dränerar det batteriet men det är få som hänger med då. Det tillverkarna påstår skall alltid tas med en gnutta salt (i stora lass). De flesta drönare finns testade på youtube så det är bara att söka efter din tänkta drönare där så får du reda på sanningen.

Hastighet stigning och vertikal maxhastighet

Hur fort drönaren kan stiga är viktigt om du vill komma bort snabbt från platsen. Om du med full gas kan stiga 10 m/s och kränger med drönaren slumpmässigt från sida till sida så är det omöjligt att skjuta ner den.

Portabilitet / släpbarhet

En viktig faktor är hur lätt den är att släpa på när du inte flyger med den. Phantom 4 är till exempel inget du tar med dig ut i skogen på en längre vandring.

Maxhöjd

Det finns lagar som stipulerar hur högt din drönare får flyga och de flesta drönare har mjukvaruspärrar som reglerar detta. På nätet kan du lätt hitta information om den riktiga maxhöjden från folk som tagit bort höjdspärren.

Räckvidd

Det är hur långt bort du kan flyga utan att drönaren tappar kontakten. Detta varierar ofta beroende på vilken handkontroll du har. Vissa modeller har en räckvidd på 4 km med extrautrustad handkontroll.

Löstagbart batteri

Ju bättre drönare, ju mer självklart är detta. Vissa vattentäta drönare (som kan starta/landa i vatten) har det inte eller att det är knöligt att byta batteri

Follow me

Kan drönaren följa efter dig? Hur sker denna detektering? Är det något du måste bära på dig eller kan den identifiera dig via bild.

Go home

Vissa drönare kan du ställa en punkt på så att om något händer (slut på batteri, tappat kontakt med föraren) så återvänder drönaren automatiskt till denna punkt.

Undviker hinder / obstacle avoidance

Det finns flera typer av OA. De bättre drönarna har OA så att om du flyger rakt fram på en viss höjd och det kommer till exempel ett hus i vägen så kommer drönaren själv undvika huset och återvända till samma höjd/riktning som tidigare. Vissa drönare har sådana skyddsmekanismer att det är omöjligt att flyga in i hus, träd eller berg.

En annan typ av OA som är betydligt svårare är om du har kopplat i follow me funktionen och beger dig in i en skog, på till exempel en skogsväg. Det är få drönare som klarar av denna komplexa navigation utan de kommer istället försöka stiga ovan trädtopparna.

Klarar starka vindar

Det är ofta svårt att få reda på flygförmågan vid vind från tillverkaren. Vad det betyder att en drönare är ”wind resistance” mot vindar på 10 m/s är svårt att förstå. Är det om den hovrar då den kan stå emot vindstyrkan? Eller att den inte kan flyga i starkare vindar? Skall du ha din drönare till övervakning så är det definitivt en viktig poäng då du vill kunna flyga när det blåser med.

Klarar snö, klarar regn

Nederbörd, dvs snö och regn är riktigt svårt för de flesta drönare då det bygger vikt (främst snö) och gör propellrarna långsammare. I vanliga fall är det få piloter som tar ut sin drönare i snöfall men för övervakning och rekognoseringsuppdrag kan det bli nödvändigt. Ett bra hemmahack är att sätta tak över propellrarna lagom högt upp. Det förhindrar nederbörd från att komma in i propellrarna och motorerna.

 

Lyftkapacitet

De flesta drönarna är gjorda för att lyfta sin egen vikt och inte särskilt mycket mer. Vissa modeller klarar dock av en last (payload) men drar då extremt mycket batteri istället.

Flight path

Att på förhand kunna bestämma hur drönaren skall flyga är en funktion som tidigare varit kostsam men som nu kommer på de billigare drönarna med. I vissa fall är det så enkelt som att du sätter upp ”fyrar” på en karta i en app och sedan flyger drönaren kortaste vägen mellan dessa. De mer kompetenta drönarna kan ofta programmeras med en exakt flight path och dessutom höjd. För övervakningsuppdrag är det trevligt att inte behöva fokusera på flygningen utan istället kunna kolla bilderna.

Programmeringsbarhet

Här finns det mycket att göra på drönarsidan och det kommer allt mer. I ett hemmabyggeprojekt jag är med i har vi använt en slaktad äldre Phantom och stoppat in nya programmerings- och styrkretsar. Med en Raspberry Pi och lite kod går det nu att starta den med ett sms och den flyger då slumpmässigt (övervakning) över ett förprogrammerat område som den håller sig inom (geo fencing). Nästa steg är att få den att automatiskt återvända till laddningsstationen när batteriet tar slut. En överlämningsfunktion till nästa drönare är programmerad.

Hovringsförmåga, auto takeoff, auto landing

De bättre drönarna håller sig stabilt på den plats där du stannar den. Billiga leksaker eller hobbydrönare har mer eller mindre förmåga att hovra. Auto takeoff/landing är i princip samma sak, där du som pilot inte behöver genomföra de två svåraste momenten i flygningen utan det sköter drönaren själv

De billigaste drönarna har inget av detta eller i bästa fall så kan den knappt hovra när du släpper kontrollen

Filma/fota

Tar du en Phantom 4 så får du fantastiskt bildmaterial. Det går att använda i TV produktioner utan problem. Med en racingdrönare som de från Parrot så är det manövreringen som är helt beroende det du ser.

RTF, semiredo eller byggsats

De flesta drönare som säljs till privarpersoner är RTF, det vill säga ready to fly – redo att flyga. Det enda du behöver göra är att ladda batterierna och synka ihop alla komponenter. Byggsatser är för de verkliga entusiasterna.

Min drömdrönare

Den drönaren som inte finns än men som jag vill ha det är en tyst drönare med en flygtid på över 30 minuter. Den skall ha olika follow me funktioner med OA som är tillräckligt bra för att följa med in i en skog utan att krasha. Med hjälp av olika trådlösa laddstationer kan den starta och landa på olika platser. Den skall också ha IR (helst) eller värmekamera förutom vanliga kameran. Den skall kunna ta en last på ca 1 kilo med max 10% ökad batteriförbrukning samt ha greppklor som kan aktiveras både på marken och i luften. Den kan självklart överföra film via blåtand och wifi men även lagra filmen på minneskort i drönaren och föra över detta via GSM/GPRS/4G till min mobil. Med en räckvidd på över 10 km och ett programmeringsgränssnitt inklusive GPS så är den perfekt. 300 USD är lagom pris för den
(detta skrivs juli 2018, jag är övertygad om att detta finns på marknaden inom 24 månader).

Till detta vill jag kunna programmera den så att när någon kommer nära min adress så flyger drönaren upp och börjar filma. Efter utfört uppdrag skall drönaren återvända till sin laddningsstation för att vara fulladdad till nästa flyguppdrag. Självklart strömmas filmen från drönaren till min telefon via 4G samtidigt som den lagras på annan plats. Detta gör att jag har en bevakningslösning som fungerar även om det är strömavbrott.

Ett sätt att använda programmeringen är att definiera en bevakningsyta och att drönaren flyger slumpmässigt (höjd, fart, riktning) inom det området. Om något finns där som inte fanns igår (bildigenkänning, värmekällor etc)

Det kommer nya test om ”bästa” drönaren hela tiden. Är du sugen på en drönare är dessa test bra för att hitta pris/prestanda/funktioner och att förstå vilken typ av drönare som passar dig Här är några test (som är gamla direkt när de postas…

Cnet beskriver skillnaden mellan Mavic Air, Mavic Pro och Spark

M3 har testat drönare

Smarto har publicerat en guide till bästa drönaren 2018

T3 har i mina ögon den bästa genomgången av consumer/prosumer drönare