Den här videon är ganska tankeväckande:
Om du inte fotar och delar med dig av något, har det inte hänt då? Om ett träd faller i skogen utan att någon hör det – har det hänt då?
För visst är det viktigare vad dina kompisar på facebook tycker, än om du är ett bra och engagerande sällskap?
Nu verkar bloggarna tappa i popularitet med. Det går för långsamt att bygga upp en publik. Det är för mycket jobb att få likes, tummar upp och plus ettor. Det enda som räknas är blixtsnabb återkoppling på något som man inte behöver engagera sig i.
Istället så är det bildinlägg på tumblr, facebook och instagram som ger mest feedback. Det är ”enklare” att likea”, så därför gör folk det. Men det finns en baksida. Är dina vänner på facebook verkligen vänner? Eller samlar du på kontakter på samma sätt som ungarna samlar pokemon eller spoilskort?
Och vad händer egentligen i slit och släng kulturen när någon byggt upp ett varumärke kring hur många brädgårdaar man har på instagram? Ju snabbare det går att bygga något, desto enklare är det för konkurrenten att göra något ännu bättre. Desto enklare det är för konsumenten att gilla något, desto lättare blir det för kunden att vara otrogen och byta varumärke.
Slippery slope indeed!